— Trowärdiga berättelser omförmäla, att förbundskommissionen i Frankfurt förehar en organisation med eller reduktion af fleåwighol: stensta armeen. — d. 19 Jan. En ministerkris är ifråga, men ännu ide afgjord. Fraukrike. J Nationalförsamlingens möten d. 8, I och 10 d:s förbandlas deg minifterens lagförslag om elementar:skolelärarne, oc) antogs bela förslaget med några skärpande tillägg af kommissionen med 338 röster mot 255. — Denna lag är owanligt sträng, och gifwer prefekterne fullfomlig myndighet öfwer folliskolelärarne; men denna siränghet är ocksä af nödwändigheten påkallad. Sy det sannt — frågar Debats — att flera elementarlärare så hafwa förgätit sina första pligter och förrådt det dem anförtrodda heliga fall, att de understödt passioner, fom äro fiendtliga emot ordningen och samfundet? Är det sannt, att de i flera kommuner gjort sig till socialismens apostlar och utspridare af upproriska skrifter? År det sannt, att predikningar om anarki, atheism och) den lägaste osedlighet trädt i stället för under wisning i religion och moral? Är det sannt, att socialismen, kufwad i hufwudstaden och öfrige städer d. 13 Juni, har öfwverfvämmart landets distrikterna, hwarest det förderfliga giftet utbreder si fia med tilltagante kraft oc) demoraliserar det uppwexande slägtet? Sr det sannt, att detta owäsende i närwarande ögonblick öfwerskrider alla gränsor, att de bestäende lagarne äro otillräcklige att hämma det onda i dess upprinnelse och att skänka samfundet den ersättning och det beskydd, fom detsamma har rätt att fordra? År det sannt, att uppbofs: männen till detta skadliga framfarande trotsa straffen under den os afsättlighet, fom nu skyddar dem? Alla dessa frågor beswaras nas turligtwig bejakande af Debats, och i dem innefattas alla anflagel: sepunkterna mot folkskolelärarne. Wisserligen fan det ide förnekas, ty alla berättelser öfwerensstämma deruti, att de ultra demagogiska lärorna winna allt mer och mer gehör bland landtbefolkningen; och likaså wisst är det, att ffol: lärarne härtill bidraga, och att i hela detta ständ herrskar det största missnöje, som åter har sin grund i den sämre ställning, hwari det till största delen fig befinner. Men å andra sidan är det en fråga, om genom den nu antagna lagen en förändring kan ästadkommas, eller om den ide snarare bidrager till att göra skollärarne ännu fiendts ligare stämde mot regeringen, Om än man städse talat om ffollärars neg oafsättligbet, få förhåller det fig likwäl ide så i werkligbeten. Den hittills gällande lagen af 1833, hwilken Guizot hade föreslagit, bestämde, att det blott behöfwes en formlig undersökning, för att funna affätta en skollärare, och att sådant kunde ske förmedelst fort farande försumlighet eller gröfre förseelser. Regeringen har ocksä wetat att begagna denna bestämmelse, ty underwisninagsministern Parrieu medgaf att under de 10 första mänaderna af sistl. år nära 100 folkskolelärare blifwit afsatte, och att desse afsättningar synas i de twenne sist förflutna mänaderna hafwa tilltagit; en talare frän wenstra sidan påstod under debatten, att 1200 lärare hade blifwit afsatte. Enligt den antagna lagen får wäl prefekten ide afsätta Tärar ren utan skolrådets medgifwande, men ban kan af egen mak! och mynbdigbet suspendera Honom för 6 månader. Men bela lagen är provisorisk och blott antagen för 6 månader; en suspension är får ledes för skolläraren detsamma fom en afsättning. Och witare har prefekten rätt att undandraga den suspenderade läraren sin lön, och den sälunda afsatte läraren får hwarken upprätta en skola i samma eller i en närbelägen kommun, och får i allmänbet ide erhålla när gon sådan beställning i hela departementet. Alla öfwerensstämma deruti, att lagen är högst orimlig och Mole sjelf förklarade: Denna lag är ofullkomlig, och alldrig skulle jag rösta för densamma I ES Doos