utrikes Nyheter. Danmark. Köpenhamn d. 14 Jan. Den fest, fom under fistförflutne är ren firats d. 13 Jan. wid nordens uniwersiteter, afhölls i gär af ton i studentföreningens lokal. Den war ämnad att liksom föres gående ären firad på Efydebanen7 ; men då der ide bos de afas demiske medborgarne wisade fig något stort deltagande för sesten, hwars betydelse hufwudsakligen ligger i den förre efter mindre wår ma, hwarmed den skandinawiska ideen omfattas, få antogs det för riktigast att wälja den mindre lokalen i sjelfwa stiudentföreningen. Sedan sällskapet tagit plats i den sestligt prydda salen, der Cons slantin Hansens Alfbilder från festen för Oeblenschläger woro an: bragte, liksom äfwen de tre nordiska rifenas flaggor wajade öfwer en Thor, afsjöngs en fånga Minnetå Bägare, hwarefter redafrös ren Ploug föreslog en skäl för MNortenå enbet. Sedan äter en fång blifvit afsjungen utbragte Lektor Holten en skål för Nordend Univerfiteter. Härefter proponerades ålskilliga andra skålar, och mins terhet och glädje berrffare under beta festen. Man beklagade mycket att konferensrädet Oehlenschläger och ministern prof. Claussen för sjuklighet skull liksom pastor Grundtwig woro hindrade att deltaga i festen. — Så länge sjön är belagd med tå, ega expeditioner wid Kör penhamns tullkammare endast rum måndagar, onsdagar od) fre. dagar från kl. 93 till 3. — Gleswigholstenarnes närwarande ställning skilldras af CEirer: korrespondenten i ÅÖBerl. Nagr. af d. I d:s med mörkare, menu tan twifwel sannare färger, än bwaruti te wonliga sleswigbolstenska referaterne i de tyska bladen hälla fina berättelser. Man vlägar, säger han, begonna året med en äterblick; men det gifwes förhåls landen, då dessa äro alldeles öfwerflödiga och man twingas att framför allt skäda framåt, och i en fåran ställning befinner Sleswig:Holfen fig för närwarande. Hwad fom bar fett, det är nu en gång skedt; det är ide wärdt att klaga eller knota, der ty wärr ingenting bjelper. Bäst är det att fe på hwad fom föreligger få fom willkor för bwad som skall fre.7 J afseende på Danmark fine ner han twenne betänkliga fenomener, hwilka emedlertid blott äro foster af hans egen fantasi, nämligen: ett stort deficit, bwilket skulle hindra krigets fortsättande, och dernäst en förestäende kamp emellan det demokratiska och ministeriella partict, hwaruti det sednare efter all sannolikbet mäste ligga under. Men i hwilket fall som helst,