sdenvotd. —Miöostndberna HUV aFnstagnn Il OO INBIVIL te UU BYVILHUT diga uppmätniningsarbeten äro redan slutade. — d. 5 Fan. J nationalförsamlingens möte uppläste vicespres sidenten ett bref frän Dupin d. ä., hwaruti denne tackar för de rös ster, som kallat honom att presidera i nationalförsamligen, försäkrar att ingen kan högre wärdera denna wärdighet än ban; men att er farenheten lärt honom, huru wanskligt det är att bekläda denna wige tiga post, och då han ide fan hoppas att i nationalförsamlingen finna lika starkt understöd som förrut, beder han sina kolleger anse walet säsom icke skedt, samt att gifwa deras röster till en Annan. — Upvläsandet af detta bref wäckte stark sensation, oc) war ett bärdt flag för majoriteten. Dupin hade tydligen infett att de 51 röster, fom ban för denna gången hade mindre, och hwilka Odilon Barrot erhållit, woro ett ytterligare bewis på den upplösning, hwari majoriteten befinner sig. Härtill fommer widare att man ide war i ständ att erhålla absolut majoritet för den fjerde vicepresidenten, utan mäste walet ytterligare uppskjutas till. d. 7, då man förmodar att hela majoriteten förenar fina röster för Dupin, emedan för när warande icke är möjligt att uppställa nägon annan kandidat, fom bar ringaste utsigt att erhålla absolut majoritet. Turkiet. D. 30 Dec. hade till Triest anländt wigtiga underrättelser med ängfartyget från Konstantinopel af d. 22. Enligt famma. underräts telser skulle den politiska horisonten ånyo hafwa förmörkats, och i synnerhet handelsständet wara intaget af bekymmer. MRNyffa fabis nettet bade nämligen afgifwit den förklaring, att det blott utan Eng lands inblandande wille underhandla med Porten. Redan bar Dis vanen trenne gånger warit församlad, utan att ännu hafwa fattat beslut om, bwad den skall swara på Rysslands fordran. Engelska eskadern, 7 linjeskepp oc 5 ängsartyg, ankrade i farvattnen wid Musconisi, hwarest den äfwen öfwerwintrar, medan den franska eskadern, bestående of 6 linjeskepp en fregatt od) 3 ångfartyg, ännu ligger utanför Vurla. Hwarjehanda. Sällsamt Testamente. J Hamburg talar man mycket om ett sällsamt testamente, fom en. nyligen afliden gammal Holländare cf terlemnat, hwilken för ungefär tiv år sedan bosatt fig der och drifwit handel med Genever och andra spirituosa. Han lefde ytterst måttligt och sparsamt, och bade för värfwat fig en waderförmöågen: bet. J sitt testamente, bar han, utom en ansenlig summa, fom ban gifwit fin hushällerska, skänft resten af fin kapitalförmögenhet, upp: gående till ungefär 20,000 Mark Hamburger Banko, till fin enda anhörig i Rotterdam, hwilken är ter en liten fmäfråmare, fom med bustru och barn lefwer i högst usla omständigheter, i anseende till mannens begifwenbet på fylleri. För tillträdet af arfwet är likwäl det stränga wilkor föreskrifwet, att Han under fjorton dagars tid ice får förtära nägon annan drock än geneverbrämvins; hwarföre han måste under fjorton dagars tid ställa fia under uppsigt bos en advokat i Rotterdam, som är förordnad till testamentets werkställare, och i hwilkens händer kavpitalet skall wara deponerat i fem är, då under tiden arftagaren ätnjuter endast ränta. Wisar sig arftagaren, seran ban genomgätt de fjorton dagarnes bränwinskur, åter drucken, få minskas för hwarje gång arfwet med ett tusende mark, hwilka öf: werlemnas till en uppgifwen mild stiftelse, och tillika förblifwer för hwarje rus kapitalet ett år längre i advokatens händer. Men bar arftagaren under de fem åren afbällit fig från attt fylleri, få öf: werlemnas arfwet till bang fria disposition. Det fordras, för att bättra en fyllbund, ett sädant medel, som icke allenast är nytt, utan troligen äfwen werksamt. Skada blott, att ide alla familjer, fom bafwa en medlem behäftad med denna last, ega 20,000 Mark Banko till hans förbätring. — Fortur i Schweitz. En sälljam händelse bar nyss timat i Herisau, bufwudorten i det inre Avpenzell i Schweitz, utwisande bur mocket civilisationen i wissa fall stär tillbaka i detta den gamla frihetens land. En ung flicka om 19 är mördade för några mas nader tillbafa fin rival. Hennes älskare blef häktad tillika med benne, och, då hon anklagade honom för brottet, underkastades båda torturen. Flickan gaf wika för plägorna och befände fit brott; den unge mannen war ståndaktig i sin förnefelse. Den förra blef dömd till döden och d. 7 Dec. balsbuggen med swärdet på torget i He: risau. Denna bändelse är i sig sjelf skakande, men de närmare oms ständigheterna derwid äro lika så besynnerliga. J twå timmar war denna qwinna i ständ att brottas mot fyra med afrättningen fygselsatta personer. Efter den första timman war hennes styrka ännu få stor, att karlarne måste upphöra; wederbörande blefwo nu vrÅr