stödde af en preussisk patrull utrymma salen. Samtidigt härmed föreföllo excesser i andra danslokaler, och tumultet utbredde sig till flera ställen i staden. Å bäda sider drog man blankt, och twenne bauseater skola hafwa blifwit betydligt särade, liksom äfwen nägra civila och stadswäktare fått lättare får. Förliden afton tägade åter bela skaror af preussiska soldater genom gatorna, Talrifa arreftes ringar skedde, och deribland 120 preussare. Från Frankfurt skrifwes d. 4 Jan., att interimskommissionen ofördröjligen ämnar utfärda en förordning, hwarigenom en gräns sättes för det demokratiska klubbwäsendet. ö Den konstituerande församlingen för staden Frankfurt är upp: löst, och en lagstiftande församling efter gamla walsättet inkallad. Fullkomligt lugn rädde härwdd i staden. ö Enligt Preusf. Staatsanz. har förwaltningsrädet åter börjat fina möten. Furstendömena Hobenzollern bafwa nu anslutat sig till förbundet af d. 26 Maj. Wallagarne för alla de stater, fom ins gått i förbundet, med undantag af Sachsen od Hannover, äro yu blicerade od) walen till rikoadagen i Erfurt torde öfverallt komma att. ega rum d. 31 d:s. Nu sysselsätter förwaltningsräret fig med den definitiwa stadfästelsen af författningeutkastet, som skall förelåg gas riksdagen. . j . ,; FFrankrike. Paris d. 4 Jans Minifterens önskan att lagförslaget rörande skollärarnes Hå landet af: och tillsättande, skulle af nationalförfam: lingen skyndsamt behandlas, blef i mötet d. 2 d:s med 308 röster emot 307 bifallen. (Genom missräkning hade man förut kommit till ett motsatt resultat). Detta meddelande gjorde presidenten förfamlin: gen i mötet d. 3:dje, oc aldrig har man warit wittne till få Pad sionerade secner, fom de, hwilka nu följde. Wenstra sidan och äf: wen en del af bögra motsätter fig på det häftigaste. Flera repres sentanter bestiga tribunen, för att förklara, att deras afgifna votum ide är sädant, fom sekreterarne meddela. Jules de Lasteyrie säger, att han å sin sida eftersett sekreterarnes nya uppräkning af rxösterne, och att ban blott kan få det resultat, att der är 307 för och 307 emot. Under tre timmar warar tumultet, förklaringarne oc) motförflaringarne. Slutligen kommer man öfwerens att rösta, huruwida föregående dagens omröstning Mall gälla eller ide. Den gamla omröstningen annulleras med 371 röster mot 248. Derpäå skrides äter till omrösining, om lagförslaget skall underkastas en skyndsam bebandling. Detta antages nu med 329 röster mot 303. Anyo bar likwäl någon felaktinhet eat rum, i det 629 voteringssedlar äro afgifne, men blott 623 kulor finnas i kontrollurnan. Då dessa 6 röfter dock ide kunde förändra resultatet, proklamerar presidenten är nvo såsom resultat lagförslagets skyndsamma behandling, hwarpå mötet slutas. Ministåren bar således denna gång segrat, om man Fan falla utaängen af twenne få förwirrade och tumultuariska möten, — hwaraf bufwudresultatet dock alltid blinver att sörsamlingrn är delad i twå lika stora delar och att majoriteten bar delat fig — en seger. In trycket af dessa omröstningar är ofantligt stort. Hwadfööljden skall blifwa, är för alla en gåta; minifterförändring, om än en fådan eger rum, är ide det, fom skulle förorsaka den största spänningen; derwid är man redan wan. Men att det fora s. k. ordningens varti är oenigt, att legitimisterne oc wenstra sidan (Cavaignacs parti) hafwa gjort gemensam sak med berget. är det, fom uppwäc: fer oro och ängslan. Och dertill kommer ytterligare, att den par lamentariska regeringen genom dylika uppträden allt mer och mer fjunfer i solkets ö: on, och dag för dag wisar, buru wanmäktig den är, och buru litet den är i stånd att återupprätta förtroendet och ordningen. Man glömmer ef beller beräkna, att ett sädant möte, bwari man ide uträttar annat än att fullfafta, hwad man dagen förrut antagit, fostar landet 20,000 fr. — Äfwen de ministeriella bladen äro förfärade öfver resultatet, af denna omröstning och Constitutionnel medgifwer, att den är ett owäntadt flag. J mötet d. 4 sysselsatte man sig först med byråens förnyande. DHet war — säaer en korrespondent i Indep. belge — i försam. lingen en sädan känsla af blygsel öfwer gaärdagsmötet, ett sädant metwetande om den föraktliga skugga, fom det skulle kasta pä lag.— stiftande makten, att man i dag på alla bänkarne säg en anarkiens och wältsambetens modlösbet. Dupin äterwaldes till president med 290 röster, of 470. Donc, Baroche oc B. VIA: äterwaldes till viceprasidenter. Då inga flera erböllo absolut majoritet, måfte malet af den 4 vicepresidenten uprskjutas. Alla sekreterarne åter. waldes. Derrå företogs åter Platafrägan. Kommitteen föreslog att antaga Ranes amendement i följande form: Nationalförsamlinaen urvfordrar den mwerfstöffaonde maften Att undergåörfa na.