penningar och öfriga lösegendom samt uppbrände torpet, för att dölja sitt begångna brott. Sedan de äterwändt till Parwela torp i Lampis socken oc Johan Adamssson hällit fig gömd till d. 8 i denna månad, inträffade derstädes bonden Suiko, i hwars sällskap Johan Adamsson oc Henrif Michelsson, genom Katoleis od Tu rengi gästgifwerier, afreste till inhysesmannen Johan Kangare, bos fatt 6 werst ifrån denna stad inwid allmänna landswägen. Häri från begäfwo de fig wid midnattstiden till Tyry enstaka awarntorp, beläget 600 alnar ifrän landswägen, inslogo fönstret och anbefallde de inneboende att upptända ljus och öppna dörrarne, hwilket de äfwen fullgjorde under förbehåll att icke blifva mifs bandlade, bwarefter Johan Adamsson och Anders Suiko, inkomne, affordrade Gustaf Tyry penningar och redbarheter, fom genast af lemnades. Säådant oaktadt, lossade Anders Suiko ett skott ifrån ex medpafd bössa emot Gustaf Tyry, hwilken likwäl deraf icke träffades, hwarefter Suiko med bössan och Johan Adamsson med ett wedträd slogo Gustaf Tyry, hans hustru och moder samt ett 11 mänaders gammalt barn, tills de förmodade dem alla wara aflif: wade, eburu endast mjölnarens gamla moder förlorade lifwet. Efter dessa wåldsgerningar äterwände mördarne till Lampis, der Joe han Adamsson Höll sig undangömd en weckas tid. Derifrån bes gaf ban fig till Padasjoki, för att upphandla fågel, i afsigt att dere med infinna fig å Tammerfors snart inträffande marknad oc) der lura fig tillfälle att komma till Österbotten samt widare öfwer rifögränsen. Men under fin wistelse i Wesijako by, anfågg ban, eburu förpassad fäfom Wilhelm Raad, likwäl misstänfj och blef d. 22 i denna månad, oaktadt ett förtwifladt motständ, gripen af nybyg garen Terwakoski och mjölnaren Hagberg, samt erkände, efter nåqon motsägelse, sig wara den förrymde Johan Adamsson. Jnförpassad till länshäktet, blef han ytterligare under sin genomresa i Lampis eraminerad, oc) uppgaf då förft, likasom sedermera härstädes, nog arannt alla bonom rörande omständigheter, med föranledande bwaraf Henrik Michelsson genast blef häktad, äfwensom Anders Suiko, bwilken händelsewis anträffädes i Tankila by, på en resa ifrån denna stad till hemorten, ej mindre än särskilde andra personer, fom af Joban Adameson blifwit uppgifne. SÅ långt den enkla, men fasawäckande berättelsen. Menfflig betens annaler äro rifa vå brott; äfwen wårt fredliga land har tid efter annan betalat brottet fin gärd; men få långt wi funna ers inra of, bar Finland ide ett motstycke att uppwisa till detta wild. djur i menniskohamn, fom inom fem weckors tid, frän d. 5 Okt. till d. 12 Nowember, sjelf begätt tio mord, warit behjelplig wid ett elfte od deltagare i tre andra, fom försöfts, men ide lyckats. De närmare detaljerna wid dessa mordscener måste hafwa warit upprörande. Gerna wille man till mensklighetens heder antaga, att upphofsmannen till få gräsliga brott handlat ofriwilligt under ins flytande af en bland dessa olyckliga monomanier, fom man stundom fett hos menniskan wäcka den djuriska törsten efter blod. Men äfwen denna mildrande förklaring fon tywärr ide finna någon grund. Joban Adamsson har begätt alla dessa mord med fall blod, utan ånger, utan hetta, fom dock wore en ursäft; ban hade begått dem med full öfwerläggning, i den omissfänneliga afsigt att röfwa och plundra. Blott för ett nidinasdåd, vet förfärligafte af alla, — det för hwilket hans närmaste anhöriga blefwo ett offer — måste man antaga en annan bewekelsegrund: ett onaturligt bat. Och efter allt detta beger han fig med en fräckhet utan like in i städer och byar, spanande efter tilljällen till nya brott, tills den bämnande rättwisan slutligen träffar honom och säkert icke skall lata honom undgå fin lån. O. T.) — —— (Jnsändt.) . J underwisningstiden med härwarande ,Jathvardebarn war ingen ändrina angifwen d. 19 Dec, 1849. Ånnu lÅ timma efter det omfrina 200 barn fom wanligt upvkommit fl. 8 f. m., anlände en gosse, som förswarade den sena anfomsten derigenom att folk skolexamen war upvrskjuten till följande dagen, bwilfet ban fade fig Å förrän nu fört weta. Då wisades bonom att utan den ändringen skulle förhöret af mig för dagen, i hwars början ingen ändrina war tillfännagifwen, hafwa slutats innan hans ankomst. Om beftraff: ningen widfogas en annans yttrande, bwilken med mig deltager i Nattwardsbarnens underwisning. Helsingborg d. 4 Jan. 1850. P. Wieselgren. Att gossen Alfred Hammar i sin moders närwaro på min tillfränan förklarat, att ban af dokior Wieselgren undfätt ett enda oc) alldeles intet farligt flag, od) att de flera knytnäfwesslag ed) stötar för hräftet fhfannrnam Ac. C. Z .åsÅ