sättningar. Fregatter od) ångfartyg bestäldes då utan medel, til bwilkas anskaffande försöken woro priswärda, men otillräckliga. Damerna tiggre ihärdigt, samt tillwerkade em ofantlig mängd fuds dar och pallar af Berliner-ull åt bazarerna och lotterierna, förgåfs wes; och om några skepp erhöllos å Preussens kredit, fann man dock ingen hamn att förswara dem uti! Förslag gjordes att öfs werlemna dem åt Öseerrike och skicka dem till Medelbafwet att upp: läggas, hwarigenom Europas hela kontinent bade kommit att bes finna sig mellan dem och deras enda möjliga fiende — Danskarne; men denna ätgärd war föga populär; — man wände sig till Bel gien, och tyska flottau kommner att fofiva på fin ffugga i Ant: werpens bassiner. Liksom till bewis på def onytta, hade den ins tet att göra med den enda fångst till sjös, Tyskarne gjorde under kriget, ty träffningen med Christian VIII och Gefion wid Ecferu förde utfördes af infanteri, dragoner och twå firand:datterier. (A. P.) — Jsläundska Potäter. I Bulletin de la Socite de Geo. graphie för Oftober 1848, finnes en afhandling om Jsland, af förre franske konsuln i Norge, de la Roquette. J denna, fid. 190, förekommer följande uppsats: eshRotäter från Jsland hafwa allraförst blifvit öfwerförde till Frankrike af doktor Eugene Robert, medlem af den wetenskapliga kommission, fom franska regeringen år 1835 sände till nordliga Eur ropa. Nägra stycken potäter af en walnöts storlek, nppdragne i en trädgård inom Paris och sedan edlade af hr Allboy, landtbrukare i Picardie, uppnådde snart en ansenlig storlek och öfwergingo alla kända arter i bladrikhet; nägra stycken af denna art, som skickodes af hr Allhoy till hr Du Fays du Moncea, woro i Bräsfel före mål för allmän beundran wid expositionen 1848, Denna fort pos täter, säger Bräsfel-journalen I Emancipation få utmärkt genom fin fruktbarhet, fin tidiga mognad och fina närande egenskaper, har hittills ide blifwit angripen af den sjukdom, fom anställer få flora ödeläggelser bland andra arter af denna wext. Den är enligt Journal dagriculture practiquek, den mest wärdefulla af alla kända arter, och är, enligt hr C. Morren, professor i agrikultur i Littid, och br M. Bellefroid, landtbruksdirektör under inrikes mir nisterist i Bräsfel, lika mycket eftersökt i Belgien, fom guld i Case lifornien. — Fyror. Nyligen berättades i en tidning, att m:ll Lind warit i Hamburg och der gjort fyror (förmodligen ett förswenskadt franskt uttal af det italienska ordet furore). En i det moderna sättet att stafwa franska ej initierad person vtropade, då ban läste denna ny bet: Det wore mycket bättre, om mill Lind wille komma bit och göra fegor! (U. C.) ÅAAAOAO ——— ——— (——————— (Jnsändt.)