— Den till Levanten afsånda medelhafs-eskadern sörwäntas om nägra dagar tillbaka till Toulon. — d. 26 Now. De nyss utnämnde 20 prefekterne kallades före deras afresa från Paris till Elysee, bwarest presidenten böll ett tal till dem, i hwilket ban indelade deras pligter i 2:ne akter, den ena rörande förwaltningen och den andra politiken. J afseeude på den första skall budskapets program, ordningens upprätthällande ech omsorgen för den arbetande klassens wäl tjena fom basis. IJag lägger — fade presidenten — den största wigt på handlingar, som funna bidraga till uppnående af detta mål att förbättra arbetarnes tillständ i städerna och på landet. Frukten icke att falla mig till beswär, när det gäller massornas wäl, framkommen twärtom med mänga böner, uppelden centralförwaltningens nit och werksamhet, med ett ord uttrötten inrikesministern. — Hwad politiken angär, är det de hemliga och öppenbara partistämplingarne ä den ena sidan, och de millioner röster, som walt mig och som egnat mitt budskap den fullkomligaste erkänsla, å den andra sidan, bwilka göra det ttll em pligt för mig, att jag nu redan sysfelsätter mig med medel till landets beskyddande för det förderf fom en ny regerings: förändring nödwändigt mäste medföra. I bören ide hysa den ringaste owisshet om denna punkt. Emot de reaktionära och revolutionära partier, bwilka hafwa lösen i beredskap för den dag, då regeringsmakterne stulle farnyas, lösen, hwilka äro egnade att äter göra allting hvif: welaktigt och att agitera landet, må det wara en uppgift för alla regeringens agententer, att emot dessa uppställa en annan lösen, innehällande ordningeus och säkerhetens garanti för den allmänna opinionen. Denna lösen heter: fortfarande och upprätthällande af det, som är. Om den genom fem millioner insatta makt wille dröja med att i den allmänna wälfärdens namn intervenera wid dessa hotande eventaaliteter, wore detta en oförlätlig swaghet och oskicklig het, en sann desertion; skulle denna makt wilja intervenera på en annan wäg än den konstitutionella, wore det den wanwettigaste Där stap. Emellan dessa twerne klippor mägen i handla och redan från detta ögonblick befästa statsöfwerhufwudets fonstitutionella wal, dermed att j biträden honom att befästa ordningen och att framkalla landets kärlek oc) förtroende. Algier. Paris d. 25 Now. Frän Algier ankomna underrätelser läta mycket otilljredsställande. Koleran härjar starkt bland trupparne, oc med Zaatchas belägring går det mycket längsamt. Det talas om förstärkningar, fom skola afgä från Frankrike till den afrifanffa armsen. En telegrafdepesch, fom generalguvernören skall hafwa ers hällit, bekråftar offilielt den redan bekanta underrättelsen om stridigheternas med Marocko biläggande, hwars regering redan förklarat fig beredd att gifwa Frankrike den fullkom ligaste satisfaktion. — —— —-————— —— 0 RR — — utropade dykarne med en mun. En of dem tillade: Wänta ett ögonblick, jag will tala några ord med mina famrater. De gingo åt sidan, och straxt derefter fortfor dykaren: ITi äro atfa af fam: ma tanfa. Wi ha wisserligen gjort er en tjenst; men ni är ocksä