Helsingborgs-Posten – 27 november 1849, sida 3

N. Om! S. Sjung ut ni oberoende frie man! Förfäras ej du lilla hor! N. Jo, bm ... Beböfwer herrn smör 2 . S. Nej tad! Det är redan smordt. Annars fingen J just smömköp vå ert skatteköp. J öbctalten blott 6 — säger sex — års ränta vå föpeskillingen; det är: eder privilegierade kast fick swenska jorden af Sweriges alla öfriga medborgare så godt som till skänkå. Hwad angår sädant of. Det war en kung, en rifsdag, fom bemils jade er detto. En fung, en riksdag fan taga fina ord tillbaka. J ären ju icke nåjda med wilkoret hwarunder J blefwen egare? neme ligen att utgöra hemmanets prestationer. J köpten mådända bet redan skatteköpta bemmanet af skatteföparen eller hans arfwingar, och köpten under detta wilkor. Nu yrken J wilforete upphäfwande. Verfännen inga andras rättigbeter. Godt! wi äre vå befriade från att erfänna edra. J han fått en förre ffänf än någon af oss öfriga. Asstän eter förmoa, lemnen hemmanen, och wi afstå wåra. J wijjen icke, J stolta 70:delar? Näwäl! vå finnes bär wåäl bot för den saken. Rättens tid är sörbi. Här finnas armar, bär finned näfrätt. Tron Y ide, ort besja torpare, drångar, soldater o. s. w., fom nu arbeta åt er, I priviligierade, fom roren öfwer ans dras privilegier, tron J ej att dessa ocksa funna ba mA att få för ett hemman, att sola fig på den Yärsta tegen, bli myndige mån och riksdagstalare? N. Jo, jag tackar jag. Men, fåra Herre! De ha ju inga rättigbeter. . här , S. Hwad hafwen I mer än de? R. Jag menar ... de tänka aldrig på sädant. S. Tron J ej, att en tidning, predikande uppror och förbius tring, eckså fan tränga ned till dem? J vwviljen med åäberopande