411J414 MUN VIL be 7 — J diplomatiska cirklarne talas mycket om en uppkommen fpån: ning emellan Osterrike och Enaland. Hwarjehanda. Kommunismen i Swerige. Det är bekant, att en tidning, fom i Stieckholm utgifwes af en f. d. medarbetare i Söndags: bladet br Frans Sjöberg, proklamerat sig såsom focialift; men ännu bafwa wi ide i hufwudstaden något blad fom erkänt fig wara kommunist, eburu begge vrinciperna funna wara ganska beqwä ma och fill en tid rätt förde laktiga för personer, som ide bafwa någonting att förlora eller att deta med fia, bwarken i det allmänna eller enskilda oc hwilka säledes alltid skulle få nägot med af det allmänna bptet. J landeorten deremot är man mindre blygsam, och Synglasets sednaste nummer meddelar i detta hänseende nägra utdrag ur on skånsk tidning, fom werkligen förtjena att taga wara uppå. Wi citera utdragen sädane de finnas i Synglaset utur Nya Correspondenten i Landskrona N:o 89. De lyda: ö Ej wansinniga despoters trots bar förintat wåra revolutioner; bet war bourgoisien, fom gjorde dem onyttiga. — Bourgoisien, förs pestade penningmenniskors trängbröstade främar:fiälar, kämpa nu förstörelsens kamp emellan förnuft och wansinne. — Detta fände också dessa fega skurkar, när den europeiska revolutionens första blick ljungade, de fände att det nu war fragä om, att nu ändtligen från: rycka dem det rof, fom de ärhundraden igenom föröfwat mot det menskliga samhället. — Wore detta ej faliet :skulle Senna bourgoist ba förenat fig med kärnan af folket mot männen med Guds Näåde, och bwar skalle man då funnit en furstlig indiwid, fom genant thronen hånade förnuftet och wanärade deu fria jorden 2 Efter dessa gallsprängda utgjotelser i wov wov maneret öfrvers går artifeln till ven kommunism, eller bwad säger läsaren om följande: INRed detta medwetande catt, fom orden lyda, folket bör wända fina wapen mot bourgoisiens penningepåfar) är allt wunnet, och wi glädja of öfver denna folfets likgiltighet mot den politiska reaktionen, om oc wansinnets ögonbdlickliga seger öfwer det sunda förnuftet skulle uppröra oss. Den är det säkraste tecknet, att. nästa revolution ej blindt skall wända sig emot det yttre, skenbara tyran: niet (styrelsen, sambällsordningen) utan angripa och tillintetgöra den djupare och enda sanna grunden till olikbeten menniskorna emellan, den olika fördelningen af förmögenbhetei. Efter denna en ffön själs bekannelse, fortfar Korrespondenten: Allt bwad fom finns, tillbör ala; har den enskilde tillegnat fia en del of detta goda för fig allena, få är detta ctt rof srän samhallet, det är tj ufweri (la proprigie — cest un vol). — Säledes mäste dessa tillhörigheter förwaltas af alla, af totaliteten af menniskor. — Då först kan man tala om frihet och jemulifhet. Wi ämna wisst icke of dessa enstaka fakta draga nägra flutföljder i afscende på hågot slags allmän sympathi för fommunigmen bär i GSwerige; ty wi tro, uppriftiat sagt, att fådana belt och bället saknas bos en bwar, som icke sjelf befinner sigåi on få förs twiflad belägendet, att ban endast i förmögenbetens belning tror fig finna fin räddning; men bedröfligt är, att tidnängar funna exi stera, fom drifwa dylika på en gång galna, sambällsupplösande och förderfliga läror — och alldra bedröfligast är detta symptom, då det uppenbarar sig äfwen i landsorten, der ännu den egentliga modben bwarken prenumererar på eller, fåfom i bufwudstaden, köper lösa nummer och vå det sättet möjliggör wissa skandaltidningar, utan Der dessa måste hemta fin utfomst från ortens s. k. bildade läsarc. Wi neca ef, att nyfikenheten, den wi mäste antaga såsom det enda motivet, bwarföre skrifter, fom innehålla dylikt både skamlöst och tufaldigt prat funna finna asnämare, här sträder sig alltför långt. Ty något annat radifalmedel ost tysta munnen på detta slags tid: ningar, än frälfur, torde wäl wara swärt att finnas (Aftonp.) Jnvasserade Resande: d. 21 Now., d:ske möllebyggaren S Möller siste handl:ne P. Kleman och R. Hickens. — u tpvasserade: d. 20, d:ske fonftc beridaren G. Hofmann med sällskap; d. AL, sardinske hr Viotte, franske ingenienz C a z Ä r . 2 I ven J. J. Ziegler; d. 22, siske löjtnanten ech ridd. A. Afzelius, nederländske mic nistern m. m. Martini. Dödsfall