koftsammare än slafweriet, och ide blott kostsammare, utan äfven bes swärligare. Den sjelfregering, som blifwit gifwen kommunerne i Österrike, förskräcker dessa, innan de ännu hafwa förföft den. Alla bömifft-flawiffa kommuner hafwa förklarat på det bestämdaste, att de icke wilja införa den; tyskarne der och mänga små kommuner i Österrike hafwa yttrat dylika åsigter. Utan twifwel yttrar sig detta motstånd isynnerhet på landsbygden; kommunalrådet i en bondby skall öfwertaga answaret wid ffattes och refräteringåwäfendet, polisförrätningarne o. s. w., och def bildning är oftaft knapt tillräcklig till det förra, dess anseende aldrig till de sednare. — Nu går det rykte, att den politiska administrationen skall ombildas, upphäfwas och Gud wet hwad. Wien d. 13 Now. Gen. Hauslab har äterkommit frän fin mid: sion till Widdin. De genom hans sändning till äterwändande för: anledde ungerna flyktingarne, hwilka från fältwäbel nedåt erhällit amnesti, förwäntas med det snaraste tillbaka i sina hemorter. Frankrike. Paris d. 11 Now. Den note, fom Moniteur i går innehöll, bar frambragt ett flagg afbrott i partiernas rörelser, hwilka redan sammanblandades till en allmän kamp genom botelsen om den för regifna statskuppen; ögonblicket är derföre gynnande att göra sig reda för deras ömsesidiga ställning och styrka. Det äro de parkas mentariska föreningarne, hwilka få att säga kasernera de armeekorr fer, fom kåmpa under de särskilta fanorna på den stora politiska as renan. Af dessa föreningar gifwes i detta ögonblick fem, utom ett stort antal representanter, som icke följa nägon bestämd fana. Det finnes 1) statsrädsföreningen, som är talrikare än de fyra andra tilsammantagne, men ofta splittrad; 2) yttersta wenstra sidans förs ening, för hwilken E. Arago, Grevy, Coralli m. fl. fä i spetsen; 3) det werkliga berget, fom ännu ständigt bäller möten i den berok tade lokalen i Rue de Hasard; 4) en ny liten förening af Bona partister, under de la Moskowes presidium, och slutligen 5) den ännu nyare föreningen, bwars anförare äro Bixio, Cavaignac, B. Lar franc och de Lasteyrie. Denna sistnämnde förening, i bwilken man ögonskenligen finner elementerne till en ny minister, synes wilja uppe träda såsom en reglerande fraft emellan högra och yttersta wenstra sidorna. ö J nationalförsamlingens möte d. 12 d:s upvlästes ett meddes lande frän presidenten, hwari ban gifwer amnesti åt största delen af de Junifångar, fom befinna fig på pontonerna. Amnestien gäller för alla dem, fom före Juni 1848 ide warit tilltalade, och fom under deras arrest ide undergått något discip linstraff. 700 personer äro sälunda försatte i frihet, få att blott 500 ännu äro aqwar på pontonerna. Detta meddelande emottogs med mycket bifall af wenfira sidan, hwilket likwäl snart dämpades, då inrikes ministern för — 3B!?!—— — — — —ö—!— — ——