pin anhållit att låta skydra nationalförsamlingen af 40,000 man truppar under Gavaignacs befälj få stark skall fruktan att presidenten skulle bafwa tillämnat något företag mot konstitutionen hafwa warit. Huru litet arundad för öfrigt denna fruktan warit, inbämtas säkrast af en note i Moniteur, som på det bestämdaste förklarar, att pre: sidenten aldrig närt sädana planer. Noten lyder få: brefidenten fade i sitt fitta budskap: 7Jag skall göra mig nationens förtroende wärdig genom upprättbåflande af den konstitution, fom jag befwurit. — Descsa ord äro klara och bestämda, otwätydiga och otwifweloktiga. Det är nastan formeln för hans första ed. Men trots detta, talad i wisfa tidningar, i salongerna, i nationalförsamlingen, fors teligen öfwerollt om en tillämaad statsfupp; man hänger såsom för nöje skull denna hotelse öfwer de personers hufwuden, hwilka äro lättast att oroa; man stör på ett illskefullt fått den allmänna säkerbeten. Wi äro bemyndigade att förklara, att dessa rykten äro ett afskywärdt förtal, att afsiaten med deras utspridande är trolös, att man förnärmar den mans loyalitet, fom aldrig brutit sitt ord. — Denna artifel i det officiella bladet kan icke annat än lugna fruktan, och till en början skall man wäl nu blifwa qwitt dessa rykten, som ständigt förnyades. Processen Versailles har blifwit afbruten genom en allwarsam bändelse d. 10 d:s. Då advofaten Michel (från Bourges) höll sitt förswarotal för ve anklagade, blef Han afbruten af presidenten i det ögonblick, då han wille bewisa, att händelsera d. 13 Juui bade sin upprinnelse och grund i konstitutionens kränkninng. Dom: stolen asgaf ett utslag, fom förbjuder advokaterne att begagna sig af detta medel till förjwarets utförande. Härpä förklarade alla de anflagades advofater, att ve ide wille taga ordet och att de drogo sig tillbaka. Domstolen upvskjöt utnämnandet af advokater, som skulle träda i stället för de nuwarande förswararne till d. 12:te, men alla de anklagade förklarade, att de ide wille antaga dessa förswarare. Jtalien. Det talas nu åter om päfwens snara äterkomst till Rom och största delen af franska erpeditionens återkallande. J Neapel bar Jesuiter.sällskapet nu åter blifwit högtidligen och officielt installeradt. England. Parlamenssessionen bar nu blifwit bestämd till d. 16 San, 1850. Drottningen bar beslutat, att i kyrkorna skall firas en tad: sägelsefest i anledning af folerans upphörande. — Kossutb har ännu icke anländt till England. Fran Nordamerika beter det, ait de diplomatista differenserna med Frankrife nu äro så godt som bilagde. Turkiet. Om turkiska angelägenheterna innehåller ett franskt blad ett bref