Socialism. (Ferts. o. sl. fr. föreg. u:o.) Saken är den, att wi här i byn ba ett Reformsällskap, fom sysselsätter fig med lösningen af wigtiga samhällsfrågor; man fan manträder hwarje afton och dina gossar försumma fig ide. Salas riatet bar sednast kommit på tapeten; hela klubben — med dina gossar i spetsen — se deruti endast en qwarlefwa från feodalis: men, ett förklädt afweri. Dagspenningen är förnedrande för med borgaren, oc) passar ide i stycke med souweräniteten: — den fa: fen afgjordes i förrgär qwäll enstämmigt. Kan man bjuda dags: penning åt en souwerän? — fyl Frankrike bar inga drängar mer — endast sjelsständiga arbetare, alla äro hwarandras bröder och likar. Alltså hafwa wåra gossar uppmanat mig att tillspörja dig om du ej genast will taga dem til associerade med lika andel i winsten? — Hwarföre fräga de — bwarföre skall du, meddorgare, samla mjöl, skatter och egodelar? Man inser icke hwarför du, som sjelf är en af folket, ej dland folbet delar ut ditt goda, utan gräfwer ner det, hymlar undan det, liksom woro du en rigtig aristokrat. Så mumlas i ala qwaruens wåningar. Man tillägger att det skulle wara ett gott exempel om du wille afskaffa salariatet i din mjöl: fabrik, och läta alla äta ur samma fat 03 ösa ur famma fratifam: mare. Det wore någonting storartadt deruti, någonting högsinnadt, — od klokt tillita af dig att göra det friwilligt, ty du kan lita på, att det ändock kommer derhän. Klubben anmanar dig säledes