gerskapet i apenrare lorhov -åt oh IT Ao 1 7 rätta synpunkt. Hamburg d. 22 Okt. Gen. v. Hahn öfwertager befälet öfwer preussiska trupparne i Sleswig i öfwerste v. Lebbins ställe, som här efterträdes af general v. Döring i befälet öfwer härwarande preuds siska truppar. Sen. Döring är redan hit anländ. Össterrike. Vien d. 19 Okt. Man fan antaga säsom en halfofficiel uns derrättelse att Kossuth-banknoterna skola förklaras för ogiltiga. — Kossuth fall ännu befinna sig i Widdin under sträng bewafning. — Kejsaren säges ämna tilldringa wintern i Schönbrunn. — Jnfanten Don Juan af Spanien har i dag under namn af Conde de Montizon bit anländt och afrest widare till Triest. — J går hade en deputation frän Slowakei audiens bos fejsaren och erhöll på sin begäran om konstituerande af ett sjelfständigt fronland det swar att lagarne angående Ungerns organisation, hwilfa snart kunna förwäntas, äfwen innehålla de närmare bestämmelserna i nämnde angelägenbet. — Enligt en blott ytlig beräkning skola 60,000 bonweds enrofle: ras i de fejserliga infanteri regementen, fom förblifwit trogna. Deras transporterande fortfar oafbrutet. Österrikiska armeen skall i frigd: tilljällen funna uppställa en styrka af 650,000, man wäl utrustade oc) kriaswana truppar. D. 20 Okt. Fältmarskalken Radetzfy afreser i morgon till Verona. — Enligt säfra underrättelser kommer Fältmarsk. Puchner säsom militärguwernör till Venedig, Fältmarsk. Wimpffen i lika ee genskap till Triest och gen. Dahlen säsom krigsminister till Wien, i stället för grefwe Giulay, som skall öfwertaga befälet öfwer en armeforps i Jtalien. Frankrike. Förbandlingarne i Franska nationalförsamlingen om de romerska angelägenheterna slutades i mötet d. 20 d:s, och med 409 röster mot 180 bifölls de af ministeren begärda anslag. Som man kunde wänta, woro dessa debatter mycket stormande. J mötet d. 19 talade Cavaignac och V. Hugo emot fommitee:betänfandet ; den förre dock mest för att rättfärdiga fin egen förut följda politik. J mötet den 20 war Odilon Barrors tal det enda af nägon betydelse; han talade ungefär i samma anda fom Tocqueville i mötet d. 18 och förföfte att försona motfägetferna i presidentens bref och päfwens manifest med hwarandra. Thiers talade alldeles icke. — Efter mötet d. 18 omtalades åter, att presidenten, högeligen förbittrad öfwer det sätt, hwarpå Tocqueville behandlat bang bref, ämnade gif wa alla ministrarne afsked, med undantag af Dufaure och Passy, och att han skulle uppdraga åt den förstnämnde att bilda en ny mir nister. Likaledes berättades, att Odilon Barrot ämnade afgifwa en förklaring på tribunen, som desavouerade Tocqueville. Dessa ryften bekräftades genom en artikel i presidentens organ, Dix Decembre, som mydet bittert uttalade sig om Tocquevilles tal och försäkrade att presidenten fordrat en helt annan uppfattning; men som man ser af dedattens flut bar majoriteten ide delat fig, och president en har således åter warit nödsakad att gifwa efter. C. Leroux har nu framlagt fommitte-betänfandet om Cretons förflag angående uppbäfwande af de kongl. familjeraas landsförs wisning. (Det öfwerenssiämmer i bhufwudsaken med Napoleon Bos napartes förslag och godkänner dess princip, men föreslär att uppsfjuta detsammas utförande på obestämd tid.) . J Bordeaux har wid de nyligen skedda walen en af oppositionens kandidater erhällit flesta rösterna; och i Rouen erhöll en af Ledru Rollins förre fommissarier en stor minoritet. Detta wäcker något uppseende, då dessa städer förra gången walde helt och hället fonservativa kandidater. En adjutant från kejsaren af Ryssland, br Bem, ankom d. 17 d:s till Paris och erhöll straxt audiens bog presidenten. Han med. förde en förklaring, att kejsaren skall anse en fransk flottas ankomst 22 ee . ee AA Of, DGMNUNVYO skall