— —ä—n WWWWW— — han icke tjock och set så han glänser, och dessutom stär der Hans wälärcwördighet, och du wet wäl att presten beter Hans. Men om ban också ide tager mer än bonom tillfommer, få är det galet, att han skail hafwa tionde, och det må stortbinget rätta, och det skulle det ocksä, om der bara kommo bönder och inga embetsmän, men så flok blir wäl bonden snart, och förr blifwer det ide godt. Omar före skall bonden slita och släpa för att fylla prestsäcken, fom aldrig blir fusl. Men hwaraf skall presten då lefwa? frågade en annan man, och) presten funna wi deck icke umbära. Kan ban icke lefwa af sin goda gård, fom är större och bättre än den borde wara, fare tidningsmannen, och arbeta fom wi andra, få blef han ice få fet. Hvarsöre skall han wara bättre Än wi; och hwad det angår, att wi icke kunna umbära honom, så skönjer jag icke det. Här äro läsare nog, som predika lika godt fom han, od) hwad wiaslar angar, så har jag läst i Morgenbladet, att i Frankrike brukas ingen prest, man går till länsmannen oc) han wi: ger folk. Du är en narr, sade den andre mannen; em tu vosfar de vå din gård och ditt arbete, hellre än att löpa omfring med tid: ningar och böra på hvad statsborgaren säger, för att komma på fore tbinget, få kunde du sta rdig godt, i stallet för att du nu blifwit en galning. Jag wet nog, at: du är en aristokrat, fade tidningsmannen, men jag är on Librutal (uberal) och mMWatteriot (patriot) och jag met nog bwad jag säger, och för det att jag är dig skoldig 500 syd., der: för gär jag lika stolt, och dem fan jag nog betala dig oc mera till, när jag kommer pa stortbinget, och det blifwer icke långt Hill det, ty de weta nog, att jag skall få på bondens rätt, och gifwa både prest oc skrifware Santen. (Forts.) —— ——