den förra förbundsdagens rättigheter omöjlig. Upprättandet af en tysk förbundsstat på trefonunga förbundets grundwal synes genom öfwerenskommelsen äfwen tryggad från den sidan, att Österrike fafs tifft medgifwer Tyskland rättighet till en sädan inre ombildning. Prinssen af Preussen är nu utnämnd till guvernör of Wet: phalen och Rhenprowinserna, samt generallöjtnanten Schreckenstein till högste befälhafware öfwer de i Baden qwarblifwande preussiska truppar. Österrike. Wien d. 4 Okt. Man hade förwäntat, att med Komorns fall skulle äfwen Wiens belägringstillständ upphäfwas, od) wäntade der: före kungörelsen härom i dag, då det är fejsarens namnsdag. Denna förwäntan har emedlertid icke blifwit uppfylld. De kejserl. trupe parne hafwa sedan i förrgår besatt Komorn, och i dag swajar redan den swartgula fanan från fästningens murar; men belågringstillftåns det i Wien har förblifwit oförändrat. (De ungerska trupparne i fästningen utgjorde 25,000 man; de woro alldeles likgiltiga wid fäsiningens öfwerlemnande och läto åter införlifwa fig i fina gamla regementen.) Man will nu weta, att Wiens belägringstillständ skall upphäfwas d. 1 Row. — Jngen bärstädes tror numera på ett krig med Porten, men alldraminst på grund af Kossuths och fon: sorters förwägrade utlefwerering! Det tros wida snarare att Porten förnuftigtwis skall gifwa ester för Österrikes och Rysslands rättmår tiga fordringar och förklara fig willig att utlemna de reklamerade flyktingarne (2), men att dessa då likaledes förnuftigtwis redan skola hafwa lemnat Turkiet. Redan i går het det bär tämligen allmänt på börsen, att differencerna med Porten woro bilagda och i dag förnyades detta påstående. Ä — J HBerliner Nadr. skrifwes frän Wien, att österrikiska repe: ringen fnappast skulle hafwa ingått på willkoren för Komorns fanir tulation, om ide de europeiska förwicklingarne tvingat den Pers till, för att funna disponera öfwer fin betydliga trupystyrka, då denna behöfwes annorstädes. Förbittringen mot Preussen är så stark, att den gör klokast att begagna det närwarande ögonblicket för att genom drifwa fina planer och ide wänta tills Österrike åter binner samla sina krafter och är i ständ att gifva fina fordringar eftertryck med tillhjelp af fin armce. Frankrike. Rationalförsamlingen sysselsatte fig i fitt möte d. 5 d:s med finansministerns förslag om hertiginnans af Orleans apanage. Kome mitteen yrkade på förslagets antagande, men man fordrade att det först skulle bänwisas till afdelningarne, hwilket också skedde. Kom: mitteen bade förut framlagt fin berättelse om Napoleon Bonarpar: tes förflag och yrkade på Def förkastande, i det den födde fia rå, att Suni-infurgenterne, fom äro förbrytare, här woro ställde i samma klass som de förwiste konungafamiljerne. Efter en kort diskussion beslöts, att låta trycka kommitteeberättelsen och att uppskjuta diskus fionen härom. J mötet d. 6 uppstod en tämligen liflig diskussion om en 0 betydlighet. Nationalförsamlingens president hade nämligen lätit förändra ordet medborgare framför talarnes namn i Monitören till berre. Denna åtgärd angreps häftigt af yttersta wenstra fir dan, fom deri wille fe ett äterwändande till monarkien. Förfams lingen beslöt emedlertid med 304 röfter mot 155 att benämningen erre skulle anwändas. Napoleon Bonaparte meddelte dernäst församlingen, att han tog fit förslag tillbaka, men förelade trenne andra, näml. ett om uppbäfwande af landsförwisningen af den äl: die bourbonska linjen, ett om upphäfwande of lagen om den yngre linjens förwisning och slutligen ett om amnesti för Juni-fängarne. Sålunda kunde man ide längre säga, att Bourbonerne woro satte i klass med hwarandra. Jtalien.