Det förljudes att regeringen skulle låta nationalförsamlingen at: göra, huruwida franska exreditionsarmeen icke skulle dragas från Rom, Italien. De wigtigaste nyheter bärifrån äro påfwens manifest och am: nesti dekret; det förra afhandlar statens konstetution, men införer i grunden ide annat än rätgif vande ständer, hwilkas wal dock åra bundna wid en bög census; atsräd, konsulta för financiella frågor, provincial och municipalråd är allt hwad fom år bewiljadt. Mm nestidefretet är icke heller liberalt; uteslutningarne äro mycket talrifa, särdeles blifwa medlemmarne af den provisoriskua regeringen, af ten fonstituerande församlingen för kyrkostaten, af triumviratet och uf republikens regering, ansörarne för de militära foryser, de som förut njutit amnesti samt slutligen de som utan att hafwa gjort sig fl diga till politiska förbrytelser förgätt sig mot de bestående lagarne, icke delaktige of amnestien. Dessa plafater hafwa wäckt en stor förbittring i Rom; de blefvo nedrifna från hörnen och ar folfer trampade i smutsen. Man motser ett nytt uppror. Spanien. Madrid d. 22 Sept. Den sranska cxvreditionskorpsen i Rom bar erhållit befallning att återwända och hären skall ansenligt förs minskas, på det att de nödiga besparingarne i statsckonomien må kunna genomdrifwas. Turkiet. Frägan om de ungerskeå anförarnes utlefwerering synes leda till allwarliga förwicklingar. Franska och Engelska sändebuden hafwa begärt hos fina resp. regeringar, att en flotta må sändas till Dar: danellerna. En revolution har utbrutit på Samos i anledning of för bög beslattning. Guvernörens palats i bufwudstaden stormades, denne flyktade; för öfrigt begingos inga ercesser, fom förde bandet och wandel. Jouiska öarue. Bref från Tricst underrä:ta, att numera på Joniska öarne frändsrätts-exefuttoner anftällas med de förnämsia anhängarne of Helleniska propagandan. Enligt privata underrättelser från Corfu af d 8 Eept. skola redan 17 insurgenter, bland dem flera yrcsier, derstädes blifvit sijutna enligt ståndrät:es dom. Nyaste underrättelser. Danmark. Köpenhamn d. 4 Okt. Grefwe Moltke Ni: schan har afgätt till Petersburg för att kondolera kejjaren i anled ning of storfursten Michaels död. Ått grefwen derjemte har fått saåget uppdrag rörande Sleswigholstenska angelägenheterna är att skal att förmoda. — Underhandlingarne om freden mellan Tanmark och Preussen skola, enligt en Berlinertioning, inom Fort öppnas i Berlin. Hertigdömena. Nord. fr. Pr. och flera titningar meddela, att man öfwcrallt Få andra sidan Flensburg, neml. i den af preucs sista truppar befatta delen af Sleswig, motfärter sig veftyrelfefom: miesionens anordningar, ej publicerar desamma och i det hela fram: härdar I en upprorisk anda mot fin rättmåtige furste. De andlige glömma sitt wigliga fall och gifva folket ett förderfligt exempel; men all denna uppstudsighet skulle och kunde ej ste, derest ide preucs siska trupparne genom fin owerksamhet understödde den och det med fin regerings goda minne, hwilfet wisade fig wid Plessens mott: gande i Töndern. Plessen uprfordrade den högstkomm enderande i staten major LJäsfow att återfrälla lugnet; W. syn ces ocksa willig härtill, han lät militären marschera upp oc upplästeltre gånger uvppfrrorsakten för samlingen, men utan någon ny:ta, då han ide gaf lagen eftertryck med någon militärisk ätgärd. Då orväfendet forts for, bemställde W. till Plessen om han önskade freden förklarad i belägringstillständ; men grefwen trotde fig ej böra tillstyrka det, fruftande att prenssiska militären derigenom fule få sstörre makt i