ig nagra gruppet, i1, Ji 9 . 28 gatorna, men polisens uppträdande nödgade dem att skiljas ät. Ryktena om en ministerkris fortfara; man talar om Leon Fauchers inträde i kabinettet. Rykten gå äfwen om hertigens af Bordeaurs landstigning i Sydfrankrike. — Päfwen skall wara myc ket obenägen att följa Frankrikes räd om en nägorlunda partierna tillfredsställande reform. Dagligen inkomma deputerade till Paris och församlingen d. 1 Okt. synes blifwa tämligen komplett. Jtalien. J Palermo skall äter råda stark jäsning och man fruftar för ett nytt utbrott. Florentiner-bladen förmäla från Rom d. 15 Sept., att Ros stolan på uttryckklig befallning från Paris uppfordrat kardinalerne i regeringskommisionen, att publicera presidentens mycket omtalade strifwelse. Kardinalerne hade ändtligen efter lång wägran metgifwit def införande i Obseravatore Romana, men då det icke söljde, förnyade Rostolan fin uppfordran och erhöll då löfte om dess publicering d. 15. Jcke destomindre sätta kardinalerne sitt hopp på br Corcelles, fom skall ätertaga fin befattning säsom Franff full mäktig och stundeligen wäntas till Rom, att blifwa befriade från fitt obehagliga uppdrag. Nyaste underrättelser. Hertigdömena. Sleswig d. 2 Sept. Till Tönningen har en ny förstärkning exekutionstruppar af en fusselierafdelning härifrån blifwit afsänd, hwartill rörelserna i denna stad i följd af infättandet af en dansk postmästare gifwit anledning. Utan twifwel skall motständet hämmas, men landsförwaltningen skall äfwen komma till den öfwertygelse, att def makt på detta wis ej fan blifwa warafs tig. Sedan den förklarat att den handlar i danska konungens namn, är det alldeles omöjligt för sleswigbolstenska embetsmännen att fins na fig i fin fällning fom oc att medwerka till landsförwaltningens ändamål. Frän de andliges sida skall på gifwen anledning en oförtydbar förklaring följa, hwilken gifwer danska bladen ämne till förnyade smädelser. Flensburg d. 27 Sept. J Tönningen bar dessa dagar tuz multariska excesser egt rum, hwilket nu mero hör till ordningen eller snarare oordningen för dagen. Denna gång föranleddes de utaf insattningen af en interinistist posimästare hr Knutzen, hwilken af landeförwaltningen fätt befallning att utbyta fin befattning i Apen: rade mot den i Tönningen. Deputerade i Eckernförde hafwa uti en skrifwelse offentligen förklarat, att de anse landsförwalmingen och till och med den rätt: mätiga landsregeringen wara obefogad att uppbäfwa statsgrundlagen jör hertigdömena af d. 15 Sept. 1848. — Jnwänarne på ön Sylt hafwa och i en med flera underskrifter försedd skrifwelse protesterat emot Danmarks rätt att iuförlifwa Sleswig med Danmark. De hålla fast wid de af de förra hertigarne beswurna rättigheter och tro att hertigdömenas rätnvifa sak en gång ffall fegra. — Kiel d. 26 Sept. Den förut omnämnda deputationen från Angeln hade wid fitt besöf i Berlin äfwen audiens hos utrikes mir nistern von Schleinitz. Denna förklarade, att man ännu icke tänkt på någon demarfations-linj wid de fnapt ännu började fredsunderbandlingarne; kommer bet derhän försäkrar han och lofwar, att dessa sju socknar ej skola komma att ligga norr om linjen — få wida ban får fitta wid sitt embete och taga del i underhandlingarne. Derefter försiggick på Schleinitzis inrädan audiensen hos konungen; denne, sedan han ähört pastor Schmidts längre föredrag och skildring om danska regeringens ingrepp i landets gamla rätt och alla de inskränkuingar, fom hertigdömena lidit m. m, som dertili hörde, motiog i egna händer adressen oc) samtalade länge med deyutatios nen famt yttrade bland annat, att ban redan gjort mycket för Sleswigholsten och hade stundom önskat göra mera, men till följe af Ryplands ech Englands opposition ide funnat; nu måfte ban åf —-— TTT