et Fraga ocsa tac twisrel, All ju, i Det surstliga Haag, den Swenske Prinsen skall blifwa emottagen med all den utmärkelse, bwarpå hans wärdighet och personliga egenskaper gifwa honom anse språf; men wi förmoda, att hofetikett och yttre utmärkelser ide en samt skola tillfredsställa honom. Han tillhör ett furstehus, hwars upykomst och beständ hwila på de höga titlarne af egen förtjenst. Nej, säkerligen skall han känna Sig böjd att närmare lära känna den klassiska jord för idoghet och wetenskap, på hwilken Han nu fatt Ein fot. Huru mycket skall Han ej här finna, fom med fördel kunde omplanteras i Hans land, oc fom borde wara ett wärdigt före mäl för hwarje Furstes omsorger! Måtte Han derföre i Haag omgifwas af rådgifware, hwilka leda hang uppmärksamhet på alla wåra konstskatter, på wåra mu feer och wåra högskolor, wåra sköna wattenbyggnadswerk, wåra berrliga fält, de Friesländska ängarne, äkerbruket i Gröningen, 3eeland och annorstädes; på wåra wackra landtanläggningar i nejderna kring Arnhem, wåra wälgörenhets kolonier och flerahanda milda stiftelser; på Jnstitutet för Blinda i Amsterdam och det för Döfstumma i Gröningen; — — dock wi wilja här ide uppföra någon förteckning öfver allt hwad Nederländerna funna uppwisa förtjent att bestådas af en ung wettgirig Furste. Det är för Holland af wigt, att Sweriges och Norriges till: kommande Konung återvänder till Norden med ett fördelaktigt bes grepp om denna nation. Afwen ur politiska grunder tillhör det Europas smärre stater att i närwarande tider närmare förbinda sig med hwarandra. i jz Emellan Swerige, Norrige och Nederländerna äro handels: förbindelserna ide få lifliga fom de kunde wara, och fom man i båda Rifenas intressen skulle önska att de woro; båda Rikena funna icke undwara hwarandras produkter. Här fan ingen strid om ma: teriella intressen äga rum. — Wi behöfwa Nordens trädmwirfe, beck, tjära, koppar och jern, under det den Skandinaviska halfön bar be: bof af wåra kolonial-waror, m. m. Ju billigare, ju beqwämligare bäda folken funna tillföra hwarandra hwad det ena icke fan unde wara ech det andra äger till öfwerflöd, desto säkrare skall begges wälmäga befordras. Swerige och Holland äro bestämda att ganska gvnnsamt inwerfa på hwarandras nationalrikedom och wälständ, och säferligen är det denna nations önskan, att den Swenske Kronprinsens wistande bland of i en framtid måtte befordra dessa stora och wigtiga fyften! (P. T.) Ett Segel fartyg af Gutta percha har blifwit förfärdigadt af en ung, sinnrik handtwerkare i York, en hr Demain. Det är 45 fot längt och utmärker sig genom fin lätthet och ogenomtränglighet för watten. Gutta perchan har wisat fig wara få ijenlig till detta bruk, att fem andra fartyg af samma storlek nu äro under byggnad. (A. P.) Handels: och Sjöfartsunderrätteljer. Stockholms Kurs d. 25 Sept. Lenden 12: 12 a 12: 8. — Hamburg 129 a 1277.. — Paris 23. — Köpenhamn 651 a 65 ff. b:fo. Börsprifer: Hwete, pr. funna, 16 a 19 Rdr, Råg 10: 12 a 11 Ner, Korn 8: 12, Arter 12 a 15 Rer, Hafre 5: 24 akö: 36, Bränwin, pr kanna, 3390. sk. — På leverans: Råg 11: 24 a 11: 28, Korn 8 Rdr, Aränwin 324 a 33 sk., Juni 3244 fö, Juli 34 a 32 sk. allt rgs. Jnpasserade Resande: d. 25 Sept., siske fabrifören J. P. Ahlbom med 2:ne döttrar, kammarskrifwaren J v. Björnmarck, Bergmästaren A. P. Jngemanss fon; d. 26, s:ske befhällaren I. P. Ryddeck. d. 28, s:ske löjtnanten G. Acharins, löjtnanten E. J. dAlbedhvl. — Utpasserade: d. 25, s:ske kapten C. T. v. Ment: zer, häradshöfdingen P. U. Stenberg; d. 26, d:ske skådespelaren M. Wimmer med familj; d. 28, s:ske handl. B. Andersson, d:ske handl. A. Trier. ÄINUAMALLHMÄUUeMAAAHAAHAA — Åfo sn