medan Åyn IAU understodsa Frantrites bemodanden. Jtalien. Enligt bref frän Rom af d. 8 Sept. skall franska regeringens ultimatum inskränka sig till följande 3:ne punkter: 1) insättande af en Stats-confulta med deliberations votum uti de inre angelägenhes terna. 2) utfärdande af en partiel amnesti. 3) Jndragning af allt pappersmynt och siatsskuldens erkännande, för hwilken detsamma validerar, och godkännande af den provisoriska regeringens åtgärder; men äfwen dessa så moderata fordringar å frankrikes sida wilja, såsom det heter, påfwen och kardinal Antonelli icke medgifwa — mindre för sjelfwa sakens skull än för skenet — att de hafwa låtit sig willkor föreskrifwas. Rom d. 8 Sept. Fransmännen synas göra anstalter att här riktigt fatta fast fot, åtminstone försäkra sig om enskilta punkter. Så förmäles från Civita-Bedia att nya fästningswerk der uppföras, och att till och med en terräng af fladen wore till detta ändamål inköpt. Den derwarande päfliga regeringen skall wara hemsänd och förwaltningen öfwertagen af franska militärmyndigheter, hwilka Tås tit transportera till Korsika de i fästningen i stor mängd befintliga galerslafwar. Derjemte, beter det, skola Spaniorerne inom måna: dens lopp utrymma kyrkostaten. Förhållandet emellan dem och franska trupparne är ingenting mindre än godt. Det skall til och med hafwa kommit till allwarliga konflikter. Folket förklarar saken kort och godt: Spaniorerna hylla presterne, men fransmännen icke. — Garribaldi defann fig d. 11 d:s i Genua. Det deter att han skall begifwa sig till sin födelsestad Nizza och derifrån inskeppa sig till Amerika. England. Oroligheterna i Ganada äro nu dämpade. Rörelserna på Cap fom föranledts af missnöjet öfwer koloniens förwandling till en de portationsort för drottslingar från England, äro deremot af få all: warsam natur, att guvernören icke fann rädligt landsätta en anfom: men last af fängar. — ÅÄngfartyget Sefate har öfwerfört depe: scher med befallning, som det tros, att föra de deporterade till ön Tristan HAcunha. Spanien. Pariser Constionel förmäler, med tillförsigt, att Spanien fye: lar i romersia angelägenheterna en ingenting mindre än reaktionär roll, utan att fastmer spansta ministäåren genom fin gesandt hos påfs wen Martinez de la Rosa af alla krafter understöder den liberala saken. Rysssland. Warschan d. 15 Sept. Från Kaukasus har man underräts telse om ett angrepp af ryssarne på EMamöls refidens fäftningen Aschulga, hwarwid Tscherkesserne blifwit tillbakaslagne. Ryssarne förlorade i döda och fårade 52 officerare och 823 soldater. En andre storm uppssjöts till följande dagen. — d. 17 Sept. I går egde den högtidliga bifättningen af fors fursten Michaels lik rum i härwarande grckiska katbedral. J dag skall liket föras till Petersburg. Nyaste underrättelser. Danmark, Köpenhamn d. 24 Sept. I Köln. 3eit. beter det från Berlin att preussiske gesandten i Rom hr v. Uefes dom skall utnämnas till fullmäktig wid de förestående fredäunders handlingarne mellan Danmark och Preussen. Hertigdömena. Bestyrelsekommissionen i Sleswig har genom en utfärdad kungörelse upphäft en mängd af de sedan d. 17 Mars 1848 utkomna lagar för hertigdömet Sleswig, hwaribland den fjelfgjorda statsgrundlagen för Sleswig-Holsten. — Ett privat bref från Flensburg af d. 19 Sept. innehåller följande: Tillståndet här är, hwad ordning och säkerhet angär, godt, ithy att de swenska och norrska trupparne hålla en makalös uppsigt deröfwer. Sinnesstämningen mellan borgarnes begge elelementer, de danstt och tyskt fi sinnade, är deremot ytterst bitter, och — 8 anm a