kyranoc MNomersta sragan Jramkallat i den politiska werlden, lägger sig mer och mer; men ryktena om en minifterförändring fortfara. Falloux bar ännu icke utträdt ur kabinettet, men är sjuk och Cans juinais har tills widare öfwertagit hang portfölj. — Gen. Ron: dons utnämning till högste befälhafware i Rom är ätertagen. Jtalien. Neapel d. 4 Sept. Päfwen har i dag ankommit till slottet Portici, estorterad af franska och spanska ängfartya, under det att neapolitanska ångbåten Tancredi hade kyrkofursten om bord. England. London d. 14 Sept. Det berättad från Portsmouth att sex 50 kanonskepp ofördröjligen skola göras segelfärdige. Nyaste underrättelser. Hertigdömena. Preussiske majoren v. Wissow har afsatt magistraten i Husum, emedan den nekat obetingad lydnad. Majoren har utnämnt tre borgare att inträda i magistraren. Den nye borgmästaren Dawids har undanbedt sig den anbefalta hedersdeputationen och) är nu anländ till Husum, ledsagad af preussiska bufarer. J Husum är det lugnt. — Deutsche Reform berättar från Berlin, att man på grund af embetsmännens olydnad säg fig nödsakad att förstärfa preussiska korpsen med ett regemente. Dr Bar leman qwarblifwer tills widare i Berlin, för att om få päfordras representera stäthällarskapet hos preussiska regeringen. Preussiske utrifesministern bar i första kammaren förelagt handlingarne angä. ende den afslutade wapenhwilan och fredspreliminärerna med Dane mark; han yttrade i anledning häraf följande: Jag förelägger fammaren. grunddragen till wapenstilleståndet och fredspreliminärerna med Danmark och derjemte en memoire i denna anledning. Stridsfrägan om hertigdömena Sleswigs och Holstens oafhängigbet ledde till inwecklingar, som hittills icke blif: wit lösta. J London bemödade man sig att finna ett passande mes del till försoning; men förslagen blefwo utan rejultat förmedelst uns derordnade omständigheter. Dessa omständigheter och omöjligheten af att ännu medgifwa centralmakten någon makt, föranledde regeringen att fortsätta fredsunderhandlingarne i London. De första grunderna för en klok fred mäste göras beroende af de pligter, fom Preussen bar emot fig sjelf och emot Tyskland. Tysklands storhet och makt, wärdigbet och anseende bör icke sättas på spel för ett för ögonblicket oupphinneligt mäl. Preussens uppgift kan anses såsom löst, då man betänker. huru mycket def handels intressen blifwit botade af fienden, och att det war genom andra stormakters förhbållande utsigt till europeiffa fonflifter, fom måste undwikas under förra ärets krisis. Fredsbasis bestämdes i London och genom en allwar: lig öfwerläggning kunde regeringen biträda dessa förslag, som medgaf Sleswig en särskild förwaltning och lagstiftning, upphäfde inforpora: tiongsideen och tillförsäkrade hertigdömena Sleswig och Holsten en egen statsenlig cxistens. Man hade således fästat afseende på ber tigdömenas önskningar och behof, hwilfet som man hoppas äfwen of dessa i sinom tid skall erkännas. Utkastet till förbundet emellan Preussen, Sachsen och Hannover bestämmer, att en obetingad för: bindelse emellan tyska och icke:tyffa Tänder ej får ega rum, hwilket således icke heller kan wara förhällandet emellan det tyska Holsten och det ickestyffa Sleswig. Hwad traktaten beftäms mer med afseende på Holsten oc) Lauenborg, går med det snaraste i fullbordan. Nifsminiftren förklarade wäl i April i London, att ben icke wille fortsätta underhandlingarne på den förra basis, men dess sednare underhandlingar utgingo ide dessmindre från dens samma. Den provisoriska centralmaktens upphörande och national församlingens uppläsning gaf denna angelägenhet i Preussens häns der. Nu och på detta ställe fer regeringen fig ide i frånd att lägga i dagen alla dess syften och steg. Regeringen är öfwertygad att bafwa uppfyllt fin pligt genom traktaten af d. 10 Suli. Den Taff