stern de Falloux redan ingiswit fur afsteosansoran. Dettd vi yet wäckt en owanlig sensation och trängt alla andra händelser i bafs grunden. Några blad betrakta det som en frigsförklaring mot De sterrike och Neapel, andra deremot mena. att man fäster alltför for wigt derwid. En stark rörelse har herrskat bland diplomatiska forps sen i Paris, och man will hafwa anmärkt att bela dagen d. 8 d:s en oafbruten brefwerling egt rum mellan utrikesministern och österrikiska sändebudet. — Dudinot har anfommit till Marseille. England. Lola Montez har med sin man kommit tillbaka till London. — Koleran fortfar att rasa, och enligt Drottningens befallning skall i alla kyrkor särskild bön hällas för epidemiens uppbörande. Spanien. Madrid d. 2 Sept. Den ministeriella krisen är förbi. Mus rillo är utnämnd till finansminister och Lozano till minister för alls männa underwisningen och arbetena. Den nya ministeren säges arbeta på reglerandet af statsskulden. Nyaste underrättelser. Danmark. Köpenhamn d. 13 Sept. Swenska sängerskan fröfen Boye söng i förrgår på tbeatern en aria ur Rossinis Tan cred med ett wackert föredrag och wann mycket bifall. Sängerskan har en omfångsrik röst, oc) hennes föredrag en god skola. Hertigdömena. Det upproriska partiets organer i Hamburg och Altona fortfara att uppwakta sina läsare med högst osanfärdiga underrättelser om all den orättwisa man begår emot de arma seswigarne. Men bestyrelsekommissionen läter ide störa fig i utöfnine gen af fina pligter och fortfar att afsätta de embetåmän fom ide wilja åtlyda def föreskrifter. De flesta af dessa tyckas tills widare ämna uppehälla sig i Kiel, der de efterhand samlas. Tyskland. De re furstarne hafwa redan åter lemnat Töplitz; om afsigten med konferensen derstädes, wet man ingenting med wissbet. — Läded har tillträdt tre-fonungaförbundet. Frankrike. Paris d. 9 Sept. Presidentens bref forte far att wara bufwudföremälet för tidningarnes diskussioner. Fale loux bar ide afträdt från minifteren, och man tror derföre, att brefs wet ide är af den wigt fom man i början tillade det, — Presse will weta, att gen. Rostolan blifwit fallad tillbaka från Rom. Joniska öarne. På ön Cephalonia bafwa allwarsamma ords ligbeter utbrutit. Ön är förklarad i belägringstillständ. Hwarjehanda. gamartine bar i fin mänadsskrift Le Conseiller du Peuple? lemnat en förträfflig artikel öfwer Demagogien. Slutet tyder: UWls sra.republikanerna d. w. s. demagogerna äro folkets bofmän och smickrare, så länge folket är suveränt. De missleda det för att draga winst af fina egna laster och brott. De berusa det för att förta tet i den djupaste afgrund. De drifwa sitt hat, sin ärelystnad ända till tyranni emot de andra samhällsklasserna. De twinga folket till sammanswärjningar och uppror emot def egen regering, redan de förfta dagarna efter en revolution, ämnad att befästa den lagbundna fribeten och skänka få mycken jemnlikbet fom möjligtDe bewäpna solket emot representauterna, konstitutionen, allmänna walen, bours geoisien, industrien, bandeln, egendomen, familjen, famhället, med ett ord — emot sig sjelf, emot allt bwad arbetet, produktionen, förbrufs ningen, arbetslönen, förmögenbeten har att gifwa folket. — De uppe mana det till sjelfmord och sticka wapen i folfets bänder att det må sarga fig sjelf. — Folkfmickrarne äro wida sämre än hofmännen och kounngasmickrarne; de sednare missledda äminstone endast en person, under det de förre önska att störta en hel nation i förderf: wet. — Sa, edra Hubbar, skola, om J ej sjelfwe skaffen eder bjelp, uypwäcka en längtan hos oss efter hofwen, tykonungarunes hof törsta lott efter guld, men dessa klubbar törsta efter blod. — Demagogerna hafwa i alla tider och länder warit folkets gissel. De bafwa störtat Athen och Rom; de störtade den första franska republiken af år 1793, de anföllo den andra strart efter d. 25 Febr. och federe mera fem gånger på femton månader; de woro flutligen nära att störta den berrligt storartade Amerikanska republiken, som nu wäcker — 4 4 I 98 NES ER