IR 11T 1D!. ÅTaltetsfkttla t telgern, frtiswer Constitutionel, Äskola öfwa ett stort inflytande på Tysklands öde. Redan har Preussen tagit initiativet och utfärdat en cirkulärnote till alla tyska hof, i hwilken det förklarar sig beredt till alla uppoffringar, fom funna främja den allmänna freden, tyska fäderneslandets storhet och makt. Om följaktligen de öfriga Tysklands stater mena, att skapandet af en enhetsstat icke kan werkställas utan Österrikes inskri dande och om Österrike i denna fråga framhärdar i fin politif, få skall preusfiffa regeringen ingalunda opponera fig deremot, att frå gan refereras till fördragen af 1815 och tyska förbundet upprättas efter Wienerkongressens förbundsfördrag. Tysklandsregeringar skola i så fall hafwa att pröfwa, hwilka modifikationer böra göras i denna förbundsakt, för att motswara tyska folkets rättmätiga önskningar och behofwet af en ny politisk sakernas ordning. Så förswinner den i Tyskland så ifrigt understödda grundläggningen af ett preussiskt fejfardöme. Assemble national yttrade redan i går i en artikel, fom genom ofwanstående säkert från god fälla härflytande erhåller fyns nerlig wigt: Pan måfte göra skillnad på den werkliga och den skenbara politiken. Preussen stär i den tyska frågan lika litet fiendtligt emot Osterrike, fom Ryssland i afseende på Ungern skiljt fig från Österrike. Revolutionens anda bar alltför tydligt blottat fig, för att man ide skulle funna öfwerallt Ifvåra den, och wi funna bestämt försäkra, att inom två månader skall tyska förbundet äterupprättas på grundwalarna af 1815 ärs fördrag och det under hr v. Mundj:Bels linghausens presidium alldeles fåfom före 1848. Wi bifoga härtill att blott ytterst inbitna republikaner hafwa kunnat taga erkehertigens riksförestånderskap och den konstituerande församlingen i Frankfurt för allwar, och att man i förtroliga meddelanden, till och med hos lord Palmerston, i mjugg lett deråt. — SGui;zot är i Paris och hans wänner i Elbeuf hafwa uppmas nat honom att låta wälja sig in i nationalförsamlingen i stället för den i folera döde Gerardin. J England rasar koleran ännu starkt. Emellan d. 18 och 25 Aug. war antalet af insjuknade 4813, hwaraf 2192 dogo. I Sfottland war antalet 355 insjuknade oc) 176 döda. Bland de anförda 2192 dogo i London och trakten deromkring 1103, Hwarjehanda. Enligt Edinburgh-Courant är Lola Montez född af irländska föräldrar i Ostindien. Fadren war fapten Gilbert i oftindiska fompagniets tjenst. Efter fadrens död gifte hennes mor sig med major Craigie och miss Gilbert skickades till Skottland för att uppfostras i fin stjuffaders familj i Montrose. Emedlertid åter wände hennes mor till England och med henne på samma fartyg en löjtnant James, som snart efter sin bekantskap med miss Gilbert enleverade och äktade henne. Hennes sednare öden äro bekanta. — ZFenuy Lind har gifwit en konsert i Ems för ett wålgörande institut. — Dansören Penco bar wid öfwerfarten til Christiania haft den olyckan att wid ett fall på ängfartyget bryta ena benet, och lig: ger nu på hospitalet i Christiania. — Sängerskan Mamsell Bergnehr uppebåller sig för närwarande i London, der hon tager underwisning hos den berömde fångs läraren Garcia, fom någon tid wistats derstädes. — Kort efter fin ankomst till London blef M:l Bergnebr häftigt angripen af kolera; men det lyckades dock den tillkallade läkarens ifriga bemödande att frälsa hennes lif; och befinner bon sig nu fullkomligt wäl. — J Glasgow har man nyligen gjort en wigtig uppfinning, nämligen kanonkulor, som glödgas af fig sjelf. Kulan har en i bålig kärna, fylld med ett till och med under watten brinnande eld. ämne, hwars komposition ännu är en hemlighet ; från den thäliga kärnan gå tre tränga öppningar genom den massiva delen af fulan ( G ..