upphäfwes. De redan började fredsunderhandlingarne skola i det sednaste inom twå månader föras till ett definitivt fredsslut. Un: derrättelsen bar ingenting osannolikt; dock funna wi ide answara för def tillförlitlighet. — Deutfhe Allg. I.7 will weta, att preusd: fen blott har mött de från danska sidan ständigt stegrade fordrine garne med eftergifter. Således skall, enligt förhandlingarnes nyaste ståndpunkt, wid Sleswigs såkallade sjelfständighet Als oc) Aerö Helt och hållet förblifwa i Danmarks händer, och under det till ärets utgång antagna provisorium Nordsleswig till oc med besättas af swenska truppar. (2) — Antalet, af fårade från slaget wid Fredericia uppgifwes nu till 308. Armeen har inalles cirka 1500 fårade, hwaraf största delen mycket lätt sårade och som äro fördelade på 10 lasaretter i prowinserna, hwarest dessutom ligga cirka 250 fårade insurgenter. — Utom de redan förut hitkomne 1698 i slaget wid Fredericia tillfängatagne insurgenter, hwaraf cirka 100 fårade, hafwa ytterlis gare hitkommit 32 och flera kunna förwäntas. — D. 15 Juli. (Officielt.) Fiendens förposter emot Fredericia stodo i går i en linj från Heisekro till Stallerup. — Preusfarne höllo ännu d. 12 d:s Århus farkt besatt. J wester stodo de nordlir gast i Herlev och Tästrup samt westligast i lilla Ring. — Enligt ett priwat bref frän Veile af d. 11 d:s hade alla flesds wigholstenska trupparne samma dag afmarscherat derifrän mot Kol ding, der Bonin skulle hafwa sitt högqwarter; Prittwitz tog samma dag sitt högqwarter i Veile, fom besattes af beyrare. Om fleswige holstenarnes enfomft efter slaget wid Fredericia förmäler samma bref: Strar om morgonen började de att komma hit med döda och fårade; längre fram på dagen hitkom den ena truppen efter den andra, alla i en oordning, fom såg fruktanswärd ut; bort emot af tonen ankom bela reftarmeen i någorlunda god ordning, men ide med något Såleåwig-Holftein meerumfålungen. Musiken fom bakefter bwarje bataljon. Efter deras egen uppgift är deras före luft emellan 3 oc) 4000 man. IVi fingo nu en ordentlig ingwars tering; jag 70 man, 4 officerare och 20 hästar, utom en del bagar gewagnar, allt af 1:a, 9:de och 10:de bataljonerne. De uprförde sig mycket ordentligt och woro tacksamma för hwad man gaf dem. Dessa afgingo sedan tillika med kurhessarne ned emot Fredericia, oc) andra bataljoner af sleswigholstenarne ryckte in. — IAHfjton, Merfur berättar från Jylland, att wenstra flygeln of hären framför Fredericia bildas af Sachsare (Hesfare?) och Beyrare, centrum af sleswigholstenska avantgardet, samt högra fly: geln af Wyneckska brigaden. — Nb, Corr. har en artikel från Frankfurt of de 7 d:s om fredsunderhandlingarne, hwari omtalas Preussens wägran att låta Centralmakten ratificera preliminärerne, hwilket Danmark fordrat. Det heter här: friget föres ide emellan Danmark och Preussen, utan emellan Danmark och tyska riket; Danmark kan och wågar derföre ide, i sitt eget högsta intresse, blottställa fig för, att fon ventionen sedermera af tyska riket förklaras fåfom ide lagligen beständande. Men Berlinska kabinettet wägrar alldeles desideradt att gå in på denna Danmarks fordran. Det är säledes ganska bes gripligt, att Centralmakten, få länge den ännu utgör den lagliga medelpunkten i Tyskland, gör sitt för att betrygga fina rättigheter oc) dermed tyska nationens rättigheter och intressen. Afslutar Preusds sen en fredskonvention med Danmark utan Centralmaktens ratififation, så har denna konvention blott bindande kraft för Preussen, ide för tyffa riket; i detta fall fan Sleswig-Holsten, om det finner fig fränft genom konventionen, häfda fin goda rätt med swärdet i handen; det skall då ide fattas de tyffa kämparne i norden tysk hjelp. De preussiska regementerne funna draga fig tillbaka från Sledwig: Holsten, men kämpa emot Sleswig-Holsten, det funna de ide! Niksgeneralerne i Sleswig:Holften hafwa erhållit fina inftruk: tioner; de skola, fom man erfar, ont få påfordras äfwen fort: MT håd NCR VR 0 6Vw6 —e— 2LSA24 2—