Jnrikes Ryheter. Helsingborg. — Sistl. lördags afton passerade genom sundet 4 ångfartyg och 2 jakter med de wid Fredericia af danskarne tagne krigsfängar, hwilka samma natt ankommo till Köpenhamn. ö Stockholm d. 30 Juni. Twå ting, fom för några dagar fee ban sågo förskräckliga ut, hafwa under denna wecka förfallit i det löjliga. Det Ledru-Rollinffa upproret i Paris bar från den tras giska anläggningen fått en fomift ändalykt, och Örebro. mötet bar från den högre dramen fänkt fig till farcen. Af de senaste händelserna i Paris är mycket att lära. Man finner deraf, att blott en regering will, fan den alltid tygla uppe roret. Sjelfwa Ludwig den Sextonde oc) ännu mer Carl den Ti onde och Ludwig Filip skulle kunnat kufda de mot dem anlagda konspirationerna, om någon manlighet funnits bog dessa monarker. — Det under Mars och April månader 1848 af alla radikala tids ningar framhållna skrytet, att reguliera truppar ej mäktade motstå en retad folkmassa, är, genom tilldragelser, sä fullständigt wederlagt, att de radikala tidningarne numera låtsas aldrig wetat af dessa försäkringar. — Det mårkligaste från dessa orons dagar är Hf wäl att nationalgardet, och dertill nationalgardet från de mest an sedda arrondissementer i Paris, sönderslagit de röda tid. niugarnes pressar. Då man nu swärligen fan falla na: tional-gardet, fom utgöres af medborgare under wapen, för Le: gotruppar o. 9. eller tillwita dessa republikaner att handla på några furstars ingifwelse, kan man lätt fatta buru stor förbittringen i Paris mäste wara mot dessa pressens wampyrer, fom fuga fols kets blod och spruta gift i fåren. — För öfrigt finnes det intet mer slående bewis att despotismen uti rewolutionerade länder wänder tillbaka, fast under form af pöbelwälde, än just denna Ledru:-Rollinska sammanswärjningen. Frankrike hade nemligen blifwit republik och walen af nationens representanter så längt utsträckt, få till wals rätt fom walbarhet, fom den ottersta möjligbet medgifwer. — Den af nationens ofantliga majoritet walda presidenten widtager en åtgärd, fom är ett parti misshagliat. Det missnöjda partiet an. klagar Presidenten, emedan han följt fin öfwertygelse och ej de ras. National-församlingen, den af folket efter de allmänna ste bland de allmänna walen fritt utsedda nationalförsamlingen, underkänner anklagelsen. Hwad göra då de missnöjda? Jo, hwad bwarenda tyrann skalle gjort — de anlita wäldet, som sättes i den föraktade lagens ställe. Presidenten, regeringen och majoriteten af nationalförsamlingen, måste med sina lif plikta der. för att de ej blindt och slafwiskt krupit under en rasande pöbel: masfa, anförd af några politiska bravos. Ett sådant handlings: sätt är tydligen imiteradt frän de turkiska pascharne, som afslå sina tjenares hufwuden när dessa blifwa tem misshaglige. — Republis kens korta tillvaro bar beständigt warit botad af sådana politiska lönnmordsförsök. Den 17 Mars, den 16 April, den 15 Maj och nu slutligen den 13 Juni — hwad äro de annat än seralj. intrigerna flyttade ut på aatan? En wild och blodtörstig tyrann stär botande öfwer det olyckliga Frankrike, fast denna nye Neros bödelsyxa heter: guillotin och räckes folket of en half million armar. Men likasom ett kraftfullt folk nedflår tyrannen på thronen, få bar det fransyska folket net slagit tyrannen från rännstenarne, och man sör hoppas att pöbelerevolterna hädanef:er bfifwa mindve fartsan