Ledru:Rollin i spetsen. 600 arrestbefallningar lära redan wara ut färdade. — Nationalförsamlingen gaf i mötet d. 14 tillätelse att lagligen tilltala Ledru:Rotin, Considerant, Boichat och Rattier. Jnrikesministern Dufaure fade under förhandlingarne, att en af dessa (förmodligen Ledru:Nollin) war på wäg till Lyon, der en al: warsam rörelse Hotade. Han anmälte dessutom ett lagsförslag, en: ligt hwilket det skall wara regeringen tillåtet att på ett årg tid förs bjuda klubbar och församlingar. — Generalprokurören meddelade, att han förbehöll sig att fortsätta undersöfningen med afscende på de i de demokratiska tidningarne publicerade proklamationer, undertecknade af öfwer hundrade medlemmar af församlingen, hwilkas namn upplästes, hwarpå en del of dessa medlemmar protesterade mot äktheten af dessa underskrifter. D. 15. Sedan der ännu i går bade herrffat stark rörelse i Paris, isynnerbet i 6:te arrondissementet, der nationalgardet dock undertryckt densamma, är Paris i dag alldeles luant, och allt går fin wanliga gång. Truppstyrkan uppgifwes nu till 100,000 man; bet tros att belägringstillständet kommer att wara en månad. Man wäntar med spänd uppmärksamhet underrättelser frän prowinserna; i Rheims egde ett uppror rum, fom doc strart undertrycktes. Det säges nu, att Ledru-Rollin flyktat till Enaland, och att Considerant är på mäg till Lyon; för denna stad hyser man fort bekymmer; sjeljwa Dufaure tillännagaf i nationalförsamlingens möte, att han gifwit order att förklara Laon i belägrinastillssänd, emedan man fruktade för en allmän kamp. J detta möte gafs äter tillåtelse att arrestera 8 representanter. Wid slutet af detta möte antogs föl: jande förslag: Nationalförsamlingen voterar nationalgardet, ars meen och gen. Changarnier fin tacksamhet för den cnergiska hjelp, som de hafwa lemnat republifens konstitution oc regering. D. 16. Arresteringarne fortfara; bland de arresicrade äro Forrestier, Pascal och Perrier, öfwerssar wid nationalgardet, samt Langlais, redaktör af Peuple. Antalet af arresterade uppgär till nära 600. Om Ledru-Rolling öde, wet man ingenting med wissbet; en journal påstär, att han blifwit arrefterad på mägen till Havre, — Från Lyon skall en telearafdevesch hafwa ingått, enligt hwilken insurgenterne bemäktigat sig några af förstäderne. — Tationalförs samlingen, fom ännu war i permanens höll i dag intet offentliat möte; i aftelningarne förhandlades förslaget om klubbarne; major riteten skall bafwa uttalat sig för minissrarnes begäran. — Följande tidningar hafwa uppbört att utgifwas: Reforme. Peuple, Republique, Vrai Republipue, Democratie pasifique o. s. w. En del af dessa blads presfar hafwa af nationalgardet af regeringspartiet blifwit förstörda. D. 17. Oaktadt förklaringen om permanens har lagstiftande församlingen i vag ide baft möte. — Kl. 2 har ministären i fonferenssalen låtit anflå en depesch från Lyon, enligt hwilken d. 14, efter en flera timmars kamp, upproret blifwit besegrat. (Uti en annan berättelse frän Paris af d. 17 förmäles deremot, att Uuppros ret i Lyon antagit en farlig farafter; men wäntades undertryckt af Alparmeen. Efter en hel dags blodig kamp hade de upproriske blifwit herrar öfwer flera qwarter af staden.) J Turin wille man d. 13 d:s weta, att fred med Österrike blifwit afslutad. Koleran är nägot i aftagande i Paris; d. 11 dogo 570 och d. 12:te 416 personer. England. London d. 16 Juni. En ungersk gesandt bar baft en lång. konferens med lord Palmerston, och ministeriella bladet Globe bar i en rossionerad artikel angripit Österrike för def förbällande mot Ungern. — Enligt underrättelser frän Portugal, är Carl Albert död i Lissabon. — Antalet af koleravatienter är från d. 1 till d. 13 d:s 842, deraf 354 aflidit. — Jrländaren Hamilton, som skjöt på drottningen har blifwit dömd till 7 ärs deportation. Jtalien. Sednaste derescherna från gen. Oudinot äro af d. 7 d:s och omförmäla, att Roms belägring fortsättes. Wid ett utfall af roms rarne bade desfa lidit betydligt; deras förlust uppgifwes till 1600 man. — Österrifarne rycka beständigt framåt i kyrkostaten och tro: ligen komma snart österrikiska och franska trunnwarne att ts.