Jnsurgenterne beklaga förlusten af en af deras mest utmärkta officerare öfwerste St. Paul, som föll utanför Fredericia. — Genes ralerne Bonin och Banditz lära wara sjuka. Tyskland. Lemningarne af tyska nationalförsamlingen i Frankfurt har d. 6 d:s konstituerat sig i Stuttgart och der utnämnt en provisorisk regering samt upplöst tyska Central-makten. Den provisorista reges ringen består af: Raveaux, som president; Becher, fom frigåminis ster; Boigt, utvifesminifer; Simon och CSdhiler för finanserna, jus stitie och det inre. — 104 medlemmar woro närwarande i detta första möte; Löwe waldes till presideat. Följande beslut fattades: att den nya preussisk sachsisk-hannoperska wallagen är ogiltig; bwarje försök att göra den gällande förklaras för högförräderi. Bland de andra krigiska motioner, fom antogos, war äfwen den, att Tysklands intresse mot utlandet skulle wara föremäl för regentskapets werksambet isynnerhet med affeende vå tysk-danska frägan, och att en rikshär skyndsamt skulle uppställas och folkbewäpningen organiseras för att genomföra författningen. Stuttgarts inwänare äro mycket likgiltiga mot denna församling och deputerade kammaren, fom ät förfamlins gen upplåtit fin fal till förfta mötet, bar beflutat att återtaga denna lokal, på grund af de i första mötet fattade beslut. Det nya tyffa regentskapet har d. 7 d:s utfärdat en vrofflamas tion till tyska folket, hwaruti det förkunnar Centralmaktens assättning och dess eget inträde samt uppmanar, i tyska enhetens och frihetens intresse, till fraftig medwerkan, isynnerhet från den wäpnade mafs tens sida, i kampen mot absolutismen och till lydnad mot regentffapets befallningar. Dagen derpå utkom en proklamation tili Wir: temberajfa folket från ministeren, hwari denna förklarar fig emot regentskapet och protesterar emot att det, utan regeringens samtycke fan taga gällande beslut för Wiärtemberg och ifonnerbet disponera öfwer dess penningeoch militärfrafter. Den afsatta Centralmakten bar å sin sida gifwit befallning om regentffaps-medlemmarneg arrefterina. . Struve har blifwit arresterad i Carlsruhe af provisoriska re: geringen, då han wille proklamera röda republifen. Till oc) med tjenstepigorna i Tyskland börja att genomträngas af revolutionsandan; en församling af dessa har egt rum i Mainz, för att protestera mot ett dem rörande af kommunal.styrelsen fattadt beslut. Församlingen gick för fig efter alla parlamenlariska reglor, der waldes en presidentska och talen höllos frän en tribun. Frankrike. Paris d. 7 Juni. Tidningarne meddela nu presidentens wid: lyftiga budskap. Presidenten erinrar frauska republiken om fina löften till follet, då han emottog deras wal: att förswara det på det mest wägsamma fått angripna samfundet; att befästa en mode: rat, rättsenlig och stor republif; att skydda familjen, religionen, egendomen; att befrämja ala möjliga förbättringar och besparingar; att skydda pressen mot godtycket och tygellösheten förminska centra: lisationens missbruk, utplåna spären af ett borgerligt krig och att i det yttre följa en politik, fom war både utan öfwermod od) utan swaghet. Härefter uppräknas de medel, bwarigenom regeringen be: fästat fin autoritet och äterupprättat förtroendet; hwarjemte något missnöje yttrats öfwer de af nationalförsamlingen voterade reduftioner uti inkomstbudgeten. Frankrifes stridskrafter uppgifwas till 4 millioner nationalgardister, hwaraf 1,200,000 med gewär och 500 kanoner, 451,000 man linjetruppar, 93,754 hästar och 16,395 fanoner. Angflottan består af 61 fartyg, ywaraf 16 fregatter; fenct: flottan af 94, deraf 10 linjeskepp och 8 fregatter; referoflottan af 47 fartyg. — Om Frankrikes utländska politif beter det, att Frankrikes öde bjuder att skaka werlden, då det rör fig, och att lugna den, då bet modererar fig; Europa gör det anfwarigt för fitt lugn od) detta oanswar ålägger det stora pligter. Den närmast föregående regerins gen wille ide inwedla Franfrike i ett frig, hwars slut ide funde förutses, och den hade rätt deri. J frihetens intresse bade regerins gen öfwerallt inskridit medlande; säsom i Rom, der en direft och oafhängig mellankomst war det enda fom war att göra, då man ide å ena fidan wille bryta med hela katbolska Europa och å den andra sidan icke öfwerlemna ät de tre allierade katholska makterna att äterinsätta päfwen efter eget godtfinnande. Den owäntade stri den hade icke förändrat exveditionens ändamål. Om sleswigska angelägenbeterna yttras: J det nordliga Tyskland hade uppror bo: tat en stats oafbängigbet, fom år en af Frankrikes äldste och mest trofasta allierade. Danmark bade sett befolkningen i hertigdömena Eleswig och Holsten i uppror emot sig, under det denna befolkning tillika erfände den nu regerande furstens souveränitet. Tysklands Centralmakt botade att diftera Sleswigs införlifwande i förbundet, emedan en stor hel Af tk JO RK OT Å —