stämra tiden 8000 rbr, som d. 17 blefwo afsände. För resterande 4000 rbr begärdes anständ, hwilket öfwerstelöjtn. lofwade att ute werka bod gen. Prittwitz. Säledes utskrifwas nu äfwen penninger kontributioner under hotelse af plundring. — Uti en berättelse om Fredericias bombardement förmäles, att staden beskjutes frän tre ställen, twå i westlig och ett i sydlig vift ning, dock isynnerhet frän det ena mot wester, der fienden anbragt sina mörsare i en tämligen djup dal, oåtkomlig för fästningens kanoner. — D. 23 Maj. Berlingske Tidende innehäller: Kammarherre Reedzs beskickning till Berlin har, säsom det erfarits, föranledts af en inbjudning från Preussiska regeringen, fom git ut på, att å dansk sida en fullmäktig snarast mätte blifwa ditsänd, för att, om möjligt, med den för samma ändamål utnämde preussiske fullmäk: tigen öfwerenskomma om preliminair-artiftar, hwilka derefter öf: wersända till London, kunde under den bemedlande maktens auspicier, tjena till grund för en slutlig fredstraktat. — Af en påföljande ars tikel i samma blad synes att tillbudet om wapenstilleständet ide utgått från danska, utan frän de medlande makternas sida, men der: jemte att detta härifrån ide blifwit afwifadt. — Den ministeriella berlinske tidningen Deutfde Reform, meds delar följande: Engelska blad uttala den förhoppning, att Lord Pal: merstons (eller rättare Danmarks) sista förslager uti den tyff-dan ska frägan, hwilka hufwudsakligen gingo ut på ett wapenstilleständ till årets slut samt på Sleswigs gränsbestämning ifrån Flensburg till Husum, skulle af preussiska gesandten i London hafwa blifwa anse tagne. Jmedlertid tro wi att hwarfen Centralmakten eller Preussen går in på ett arrangement fom åt Oanmarks diskretion skulle öf: 7werlåta största delen af Sleswig, utan garantier för deg lagstiftnings och förwaltnings fjetfftändigher. — Den 24 Maj. (Officielt.) Fienden hard. 22 d:s om more gonen från fl. 3 till 7 äter bombarderat Fredericia, men mycket swagt och utan werkan. Wärt blockhus blef på samma tid starkt beskjutet och besättningen fördrifwen derifrån, sedan befälhafwaren blifwit swårt sarad, hwarefter fienden satte blockhuset i brand. Us tom löjtn. Hansen blef en man af besättningen särad; de tre yt tersta posterna på högra flygeln af blockhusets wedetkedja saknas och äro sannolikt tillfängatagne. — Gen. major v. Ryes korps stod d. 21 om aftonen ännu qwar wid Skanderborg. — Af ett bref från Fredericia af d. 20 d:s inhämtas att tyskarne börjat uppkasta förskansningar på andra sidan staden, hwaraf man slutar att de tillämna ett anfall på fästningen. Denna anses dock nästan ointaglig, om besättningen gör sin pligt. Då nästan alla stadens inwånare hafwa flytt öfver till Fyen, få de ide förstörda husen toma, och ingenting finnes att få till köps. — En betydlig fiendtlig truppstyrka synes nu wilja i två folon: ner rycka fram nord på genom medlersta och westra delen af Iylland, troligen för att om möjligt kringgå gen. v. Ryes forps. Till en af dessa kolonner, af hwilka hwardera anslås till 6 a 8000 man, börer landtwärnet från Posen, fom skall hafwa wägrat att gå läns gre mot norr, och redan hade marscherat syd på, dä det blef hvuns get att wända tillbaka, men hwarwid många sägas hafwa bortkastat sina wapen. ö — Det wid Fredericia af fienden antända blockhuset war endast inrättadt för en liten infanteriwakt, och den försust är således icke af