Article Image
Kejsaren har befallt, att alla permiterade soldater sednast d. 1 Maj skola inställa sig wid sina regementen. Nyaste underrättelser. Tyskland. Underrättelsen om preussiska truppars inmarsch i Mainz bekräftar fig blott få wida, att ett preussiskt regemente wäl inryckt i denna fästning, men blott för att träda stället för ett ans nat, fom marscherat derifrän. Krigsministern Peucker bar äfwen gifwit en mycket lugnande upplysning om truppkoncentreringen wid Kreutznach. Det tros att garnisonen i Franffurt, som till större delen bestär af preussare, österrikare och beyrare, skall aflösas af en annan, som kommer att bestå af truppar frän de regeringar, hwilka erkändt rifsförfattningen. Allting synes wisa, att man fruf: tar en coup af Preussen i förening med Österrike. — Det berättas, att Camphausen snart ämnar lemna Franffurt. Lugnet i Berlin har ide widare blifwit stördt, fastän små konflikter föresalla emellan folfet och militären. J synnerhet synas de säkalladeSchutzmänner wara föremäl för folkets owilja. Basfer: mann bar ankommit till Berlin, säsom kommissionär från tyffa riföförsamlingen. ö i Afwen konungen af Sachsen har, sannolikt för att wisa huru mycket han respekterar srantfurterförsamlingens beslut, upplöst kamrarne. i Österrike. Af 36:te armee-bulletinen, som d. 28 April utkom i Wien, inhämtas att österrikarne ännu stä framför Komorn samt att wid denna fästning en liflig träffning egt rum, hwilken slutade dermed att Ungrarne drogo sig tillbaka till fästningen. Denna bul letin bekräftar äfven underrättelsen om de twå bataljonerne Hon: veds nederlag. — Ryska truppar hafwa inryckt i österrikiska Edle-sien, för att derifrän afgå widare till Ungern. Frankrike. Rörelsen i Paris fortsar och d. 28 April föreföll åter en liten konflikt emellan polisen och folket wid Porte S:t De: nis. — I Lyon hafwa äfwen några oroliga uppträden egt rum. — Regeringen har erhällit telegrafunderrättelse om, att österrikarne besatt Alessandria med turinska kabinettets begifwande, emedan Ra detzkfy eftergifwit fina öfriga fordringar. (Jnsändt.) Att Engelholms stad redan lång tid före historiens minnen, in: nebaft ett rum bland rikets större handelsplatsar, föranleder icke allenast traditionen, utan sädant styrkes ända till evidenå af flerfaldi: ga storartade rudera, de der trotsat tidens förstörande fraft; men en lång tidrymd bar derefter obehindrat arbetat vå denna storhets to. tala undergång: — genom hafwets, efterhand, synbart förminskade wattentillgångar, uppkommo, å de upptorkade siränderne, betydlige flygsandsfält, bwilfa genom ten sand, sjön wid bwarje storm på ftran: den uppkastade, hemtade ny näring oc) öfwerswämmade nära 2000 tunneland fruftbar jord: — Sjöfarten aftog i samma mån fjön af lägsnade fia och Rönne å, fom förut warit segelbar ända dit En. gelbolm i nävwarande stund är beläget, uppgrundades, — handel och industri förlamades, staden förföll i armod, def privilegier upp. börde och dess borgerskap hänwisades att föfa fin bergning i Landskrona; men äfwen denna stad, som skulle utgöra kronan i landet, med alla sina naturfördelar, stod stilla på kulturens bana och be dit: flyttade Engelbolms-borgrarne, fom äterwunno fine privilegier, bes satte fig åter i Engelbolm, fom få smäniugom mer od) mer frigit i befolfnina, om just ide i wälständ, ty den modlösa landtmannen, fom . fåg fina sädesfält af flygsanden bärjade, förföll i fådan owerffambet, att bela orten producerade föga mera än egna bebof erfordrade. Så förflöt åter en lång owerksambetens tidrymd, men hwad tiden bärjat, bar den, medelst en underbjelpt natur, äter upprättadt. ölva: sanden blef bämmad och sjelfwa hafwet synes hafwa uttömt en ftor vel of fina sandförräder, — landtmannen lifwades till ny werffaoms bet, sandfälten förwandlades till prydliga skogar och smärre fådecs fält, — bandel oc) handtwerkerier utwidgades inom staden; men ännu war foriskridandet långsamt, då en metcor uppsteg vå landts manna-:borizonten, fom, då den förstörde fig sjelf, spridde ett, bittills osedt, ljug öfwer Swenska landtmannayrket oc) med eget föredöme werkade en nästan exempellös efterföljd. — Aflidne majoren Stierns

5 maj 1849, sida 3

Thumbnail