plomatisk ton om möjligheten art ett sydtyskt förbund med OÖsterrike i spetsen, men tror dock, att tidpunkten ännu ide är kommen att taga initiativet, emedan man genom ett sädant steg för det första skulle erkänna det faktiska beståndet af ett preusfifttyfft förbund och för det andra blottställde fig för faran att anses wilja förneka fina cons trala grundsatser och nu plötsliat sjelf andraga vå Tysklands ffing: rande, mot hwilket man förut så ihärdigt uppträdt. — D. 21 April. Annu hafwa inga officiella underrättelser ins nätt från Ungern. De mest sltiljaktiga rykten korsa hwarandra. Enligt privata underrättelser skola ungrarne åter hafwa slagit de fejserlige. Säsom officielt meddelas emedlertid, att ryktena det Komorns belägring blifwit uppbäfwen äro osanna. — Under alla dessa förbållanden påstäs, det, att en fredlig öfwerenskommelse skall tillwägabringas emellan Österrike och Ungern. — bd. 22 April. Den mest ängsliga spänning od) otålig wäntan på tillförlitliga underrättelser från krigsskädeplatsen i Ungern är rådande od) tilltager med hwarje dag. Nu äro redan 8 dagar före flutna sedan fältmarskalken v. Welden afgick till Ungern och wi af: böra ännu ingenting afgörande hafwa förefallit; wi weta icke ens hwilka ställningar armeerna för närwarande innehafwa. J gär afton war åter ett rykte i omlopp, att Ungrarne besatt Neutra och med förlust tillbakaslagit wåra truppar i denna trakt. Nägot be stämt derom wet man dock ide. För öfrigt winner ryktet att un: derhandlingar äro å bane, allt mer od) mer förtroende. — Erligt berättelser från Pesth af d. 19 d:s hade bela österrififfa lägret utrymt Rakas och afmarscherat i nordwestlig riktning. Man wäntade ofördröjligen ett allmänt angrepp mot Ungrarne. i Frankrike. Paris d. 20 April. Den till Jtalien beftämda eftadern, beftår ende af 7 krigsskepp, under Contre-amiralen Trehoursts befäl afseg lade den 16 d:s från Toulon, för att i Marseille intaga trupparne. Journ. d. Deb. will weta, att denna expeditionskorps mera skall tjena att medla än att taga del i krigshändelserna, under det en korps af 20,000 man piemontesare under fa Marmora är bestämd att återurvränta den gamla sakernas ställning i Rom. — Polisranen bar dömt Eugene Raspail till twå ärs fängelse; denne bar emedtertid tagit flvkten, troligen till London. — J m tionalförsamlingen bar en mycket häftig scen förefallit emellan Goudchaux och Ach. Fauld, hwarwid den förre beskyllde den sednare att hafwa föreslagit en statsbankrott under provisoriska regeringen. — D. 21 Avril. Franska regerinqen bade före expeditionen til Civita-Vecchia afsändt en ambassadör till republifanska regeringen i Rom, för att söka tillwägabringa en bemedling; men underrättelse bar ingått, att denna mission alldeles misslyckats oc) att ambasfadös ren, br Mercier, med oförrättadt ärende afrest frän Rom till Gaeta till päfwen. Frankrike föreslog romerska regeringen att, till föres kommande af Österrikes intervention, medgifwa päfwens återrvån: dande mot försäfran om politisk fribet. — Trupparnes inskeppning i Marseile fortsättes med ifwer. Gen, Dudinot är säsom bekant bögste befälbasware, under honom kommenderar divisionsgeneralen Regnault de S:t Jean BAnaly och under denne generalerne Moli: ere, Levaillant och Chadeysson, hwardera en brigad af hvå reger menten och ett batteri, oberäknadt en jägarbataljon och några fauar droner ridande jägare. — D. 22 April. Enligt en telegrafgepesch från Marseille har den italienska expeditionen gått till segels. — Det befräftar fig, att Sicilianarne under Mieraslawski hafwa försökt att återintaga Catania, och enligt telegrafen började de winna öfwerhand. England. London d. 20 April. J underhuset interpellerades ministrarne angående de ryskt-turkiska angelägenheterna, bwarpå Palmerston hva: rade, att han hade skäl att betwifla det Ryssland ämnade twinga alla turkiska truppar att lemna Donaufurstendömena. Så mycket är emedlertid säkert, att Grabbe afrest till Konstantinopel, för att försöka en fredlig öfwerenskommelse. Lord Landsdowne bar på gif: wen anledning förklarat att Frankrikes expedition till Italien wäl ffedde utan engelska regeringens medwerkan, men att denna ide ogillade denfamma, i Jtalien. J franska tidningar berättas från Florenz d. 16 April, att restaurationen är fulländad. En ny ministr är bildad. Guerazzi fitter fången i kastellet Belvedere. — I Florenz omtalas, att på kongressen i Mailand skall föresläs att fälla storhertigen Leopold i spetsen för lombardisktvenetianska konungariket. D —