Kl 3 2 SR FEN —2 — To 9 — 7 ut 98J ...g 7 7 ETT i anseende till den missgynsamma wändning, som krigshåändelserna för dem tagit, inryckt i Wallachiet. Till följd häraf hafva öfwerste Skariatius oc generalmajor Engelhardts truppafdelningar, sedan de betäckt österrikarnes aftåg, hwilka befnano fig i en högst swär belägenhet, äfwen återwåndt dit, DÅ deras närwaro i Eieben bärgen ide hade nägot annat syfte, än att tmderstödja österrikarne att skydda fäder: na Kronstadt och Hermannstadt. — Rödiga åtgärder äro widtagne för att sktydda öfwergångspunkterna från GSiebenbirgen till furstendömena. a Wien d. I Apr. Från Pesth erhälla wi de mest nedslående underrättelser. Ett bref derifrån stiidrar tilljtåndet sälunda: Om icke alla utsigter bedraga få mi vå Ingångar till stora händelser, wi hofwa att wänta ungrarnes läånge förespådda intåg. Sedan tre dagar fortfar en mördande slagtning 3—4 mii nära staden; ungrarne äro till antalet wida öfwerlägsne, mem osterrikarne utwickla en erempellös bra: veur. J går hördes ide mera någon fanonad, men det ömsesidiga raseriet skall fämpa i blodigaste handgemäng om seger efter ddd. Men med magyarernes öfroermatt och deras sem det säges lika wäl ordnade fom wäl anförda armeer, är ntgån gen ide twifwelaftig, och man undrar blett att den änna icke är afgjord. Frän mitt fönster Hade jag i dag den rysligaste anblick, en cöfwerskadlig mängd of bonde wagnar, fom förde de fårade östertikarne och de stupades munderingar och wapen till Ofen; man stall hafwa räknat ända till 700 wagnar. — D. 11 Apr. I dag cirkulerar här ryktet om en betydlig seger öfwer ungers ska insurgenterne, fom mår armee tillkämpat fig 7 mil ifrån Pesthj. Enligt berät tesse stkall det hafwa warit Jellachichs ech fältmarskalken Schlicks förenade korvser, som mid Waizen slagit siendtliga armeen. Man wäntar redan i dag en bulletin härom. ÅF Berlin d. 1ti Arr. För att warna de westerifrän kommande tyska skepp och skyntsamt som möjligt underrätta dem, om de å danska jidan widtagna siendtiiga Åtgärder, har genom prenussiska sändebudets i Londen bemedling ångfartnget 7IBiliam Gunsstow blifwit derifrän utsändt till kanaleu. Widare har till ännu mera säkerhet ett annat engelset ångfartyg Britannia d. 5 d:s gått till sjös ifrån De: ver, för alt fryssa i kanalen. J alla engelska hamnar mid kanalen hafwa lotsarne blifwit antydda, att meddela samma warningar åt kapitenerne på alla de skepp de möte eller hwilåa i dessa hamnar inlöpa. — — Det emtalas en ny eirfolärnot, fom preussiska regeringen aflåtit till de iv: ska hofwen, hwaruti den bestämdt uttalar sig för äterställandet af en fastare förenad tysk förbundssiat och för ett skyndsamt anslutande till tyska natirnalförsamlingen, åf: men om ÖOsterrike ide skalle wilja biträda detta förbund. Furstarne uppmanas derz uti enträget att ändtligen en gång öppet förklara sig, hurudodes bet detta af cende wilja handla. ; Swinemände d. 10 Årr. J dag vå ce m. signalerades en dausk fregatt och en foroett styrande emot land, hw ut frän hamnen och styrde er de danska skeppen, under det kanonbåtarne satte fir i rörelse och fåljde efter till sjss. Plötsligt wände, wid pass om mil från land, först fregatten och på längre afständ forvetten om, till följe invaraf äfwen ångfart. Oder återwände och jemte fanonbåtarne inlupo i hamnen på aftonen. Madrid d. 6 Apr. Carl ÄAlbert har iuträffat i BValladolid. (Fnsändt.) DÅ prof. Ederjcin sistl. Päskdag efter 3:ue månaders hwila åter upprträdde inför W. Karups och Houfs församlingar, hälsade ban fina åhörare från predikstolen med följande förberedelse till hög: tidsdagens predikan. Ren natten flytt — si — dagen randas äter, den tredje dagens morgonsol går opp ich grafwens vort denStiarke sjelf uppläter, omstrålad af edödlighetens hopp — en Engel, skickad ned ifrån det höga ö i snehwit drägt mid grafwens port jag fer, ocrm torkar tären Bort ur sorgens öga ich badar: bingen död skall wara mer. Han år uppstånden, fom på korset dödde och der fin jista suck ifran fig gaf, och lik ett menlöst offerlamb der blödde — Han är nppstånden åter ur fin graf: ett ljus har uppgått öfwer lifwels öden ech detta hjerta känner fig få kagnt; hwad är mi forgen, lidandet och döden? Jag fer alltsammans från en högre punkt. Jag går till Jesu graf — der skall jag lära, att lidandet till slut fin seger Har, och att det korset blir en Christens ära, fom han i Jesu spår så tåligt bar; att werldens många bittra oförrätter, all sorg, all metgång och allt lidande är ingenting, om jag allt detta sätter emot en salig, glad uppständelse. Det blir så ljust på grafwens andra sida, der strålar lifwet nu i högre glans, der skall den redlige ej orätt lita, der frall Han krönas med fin segerkrans. — Lät honom här förföljas och förtryckas lik den Korsfäste, som uppständen är: åt swekets ränker, ondskans planer lyckas ech hämden fira fina segrar här — skall jag wäl derför låta modet falla? Nej — Jesus har ju bortom grafwens rand i dag en fristad öppnat för oss alla utt odödlighetens fälla land. Deröfwer gläds jag — glädjens och deröfrer J alle, som med mig till grafwen gån,