röster mot 28. Ronsesjpresidenten Brandendurg bar wid detta tilifälle förklarat, att instruktionen för Preussens befullmäktigade i Frankfurt håller vå att utarbetas; i öfrigt tillägger han: att vet är regeringens afsigt, att göra ett skyndsamt slut pä owissheten om Tysklands nya regeringsform. i Österrike. Wien d. 10 Arril. Af de offentliggjorda 33 och g841 de frigör bulletinerna om crerationerna i Ungern inhämtas intet bestämt ver sultat. Ungerska insargenterne stå icke längt från Pesth, hwarest bagliga träffningat ega rum, och ganska snart mäste ett slag afgöra österrikista armeens öde, Det tros att denna ide fan hålla fig e: met insurgenterne, oc man fortfar att ditsända förstärkningar; Far betsfy bar gifwit order att en armeforpå af 30,000 man från 3: talienska armeen skall inom 12 bagar inträffa i Ungern. Detta wederlägges dock af en annan berättelse, som förmäler, att endast tre favalleri regementen äro på marsch från Jtalien till Ungern. Frankrike. Paris d. 10 April. Det berättas, att franska kabineltet afsändt en cirkulärnote till alla franska gesandter wid tyska hofwen med profest mot tyska enheten och kejsarkronan. — Nationalförsamlingen saknar många af sina medlemmar, dels på grund af fränwaro och dels of många folera insjuknade (60) och döda (30). Ör Thiers war äfwen angriven af kolera, men genom ikondsam hjelp har han blifwit återställd. — J de särslilta bospitalerne woro d. 7 d:s anmälte 1150 kolcrafall; 667 personer woro döde. J flera departementer: Cure, Manche, Cure et Loire, Jndre et Loire har epidemien äfven wisat sig, men blott få blif wit angripne deraf. — Alla tbeatrar woro d. 7 på regeringens bes fallning stängda. Koleran är nu i aftagande. —-Tidningen Patrie berättar, att Engsand och Frankrike i förs ening med Piemont och Österrike ämna hälla en fongress i Verona. — Uti ett i går hållet ministerråd, fom biwistades ar österrikiske och engelska gesandterne samt Gioberti, fall säsom bufwudwillfor för en fred emellan esterrike och Piemont hafwa blifwit beslutat: Piemonts utrymmande af österrikarne, hwilka ide få besätta Aled sandrias citadell, hwaxemot Piemont förbinder sig att i förening med Frankrike, Cagland oc Osterrike intervenera till påfwens återinsättande. Jtaliea. Genua år nu besatt af särväuska armcen och infurgente rne al deles slagne. Årsilliga rykten om fredsunderha indlingar äro i om: sopp, men anses icke tillförlitliga. Frän Rom berättas, att werkställande uiskottet är upplöst oc i dess ställe insatt eit Triumvirat med oinskränkt myndigbet, befå: ende af Maz;oni, Armelini och Saffi. i Carl Ålbers är ankommen till San Sebastian i Spanien, bwarifrän ban ämnar inskeppa fig till Lisabon. — Från Bayonne skrifwes deremot, att Carl-Albert i San Sebastian officielt afsagt fig tbronen och öfwerlemnat often derom ät twå sardinska generaler, bwilka ätsöljt bonom dit. Exkungen fortsatte derefter resan till Madrid. ö ö Eugland ö London d. I April, Man fysfelfätrer sig här mycket med den toska frågan. Torypatiet är högst werksamt och det är möjligt att en partiel mirisrjärändrina kommer att ega rum. Som bekant är Torypartict mycket emot Lord Palmerston. — Eir Charles Åier bar i dag återkommit från Gibraltar till Portsmouth. — Det berättas att en eskader af fregatier under lopprt af sommaren ske tal anställa öfningar i kfanalen. Ryssland. Ryska armeen i Donaufurstendömena upygifwes till 97,000 man och sages skola ökas med 17000. Från Konstantinopel beter det, att ryske gesandten efter de sista fonferanserne begärt uppskof med furstendömenas utrymmande till Annn NY N I Nä