scape OM Qdlanottult, FHundv —171 oo relli, justitie-, och Lazzarini, efonomi-minifter, samt Sterbini, prefi: dent i Rom, och Mariani, polisprefckt. — Till Paris hafwa officiella underrättelser ingätt om händet: serna i Florenz, Livorno etc. d. 19 och 20 Febr. D. 19 proklamerades republiken i Florenz och Livorno. J akten härom heter det: En italiensk centralrepublik skall fonstitueräs, wars Hufs wudstad är Rom. fr — Från Genua berättas d. 20 Febr., att ÄA Leopold begifwit fig till Viareggio, der en del trogna u wänta hos nom, för att fälla sig i spetsen för en reaktion. i — Gen. Laugier söker i Toscana tillwägabringa en fontra-revos lution; ban får i spetsen för de truppar, fom förblifwit ftorhbers tigen trogna. Provisor sta regeringen bar genom ett dekret förklarat honom fogelfri, uttalat storhertigens assättning, proklamerat republiken och föreningen med Rom, samt slutligen förklarat fäderneslandet i fara, och kallat alla wapenföra män under fanorna emot Laugier. — J Rom är Prinsen of Canino blifwit utnämnd till vice Pre fivent i ständerförsamlingen, för hwilka provisoriska regeringen fram: lagt ett frigifft-revolutionärt program. Äterblick på det förflutna året. .7 (Fortsättning fr. N:o 18.) Under årets första bälft berrskade uppror och ödeläggelse; sty relsen war i bhänderna på folken, ywars förbittring öfwer lidna or förrätter. underblästes af hersklystna partigängare, och uppflammade till ett raseri, fom äsyftade att remplacera det beftående med ett nytt, om hwars organisation man byste de mest förwirrade, dunkla begrepp. Under andra halfäret togo regeringarne mod till fig att föfa älcrwinna makten, och det med den framgång, att reaftionen fick större rådrum; bärtill bidrog mindre regeringarnes energi, än solkets äflan att störta dem. Der gällande lagar trampades under fötterna och alla samhällsband söndersletos af Proletärerna, gafs in: gen säkerbet till lif och egendom för dem, fom egde något, och då, i fältet för de lyckligare tider man lofwat fig, allt war i ännu 0: redigare kaos, då man, i lutter ifwer att nedrifwa, ej uppfört det minfta wärn mot anarki, slöto sig de egendomsbesutne gerna äter nll regeringsmakten, som nu under försäkran om sin aktning för en förnuftsenlig frihet förklarade fig wilja äterställa ordning. Så hände att furstar, öfwer hwilka några mänader förut en förbannelsedom gått, derför att de gerom sin kränkning af lag och rätt framfallat ett borgerligt krigs alla fasor, nu under jubel belsades fom befriare och ordningens upprättare, och det derföre att förbittringen öfwer oförrätten gått till en ytterligbet, olidligare än oförrätten sjelf. För att inleda reaktionen, bade furftarne dragit fig tillbaka från striden, blott ständigt sökt hindra beslut, som kunde lända dem till mebn, och genom att utsä twedrägtsfrön i partietna sökt riftigt äskådliggöra för folket det bopplösa i def oklara sträfwanden att genom fielfs walda förfamlingar på egen band tillwägabringa en ny tingens ords ning. Tid wanns dymedelst och furstarne stärckte fig sjelfwa genom att matta motständaren; partierna bade i blind ifwer att nederflå hwarandra, förrädt att striden gällde mindre folfets frihet, än eget wälde och få tyranniserat bildning och duglighet, att furstarne hade blott en fanatisk, rå pöbel att besegra. ö Det war från Jtalien, som rörelsen utgick, och äfwen der wann reaktionen sin första seger. Dock tog den annan farakter der, än sednare i Toskland, hwarest den, sedan oredan vått fin fulminationds punft, tog till fin uppgift att upprätthälla ordning. J Neapel föds de den fig på Lazzaronerna, emedan fungen, batad af alla ständen, blott stod i gunst hos befolkningens drägg. Derför war striden för thronen der sädan som den vå andra ställen brukar wara mot thronen, under utöfwande af alla möjliga oordningar och wåldsamheter. Sfulden härtill drabbade icke kungen 7 Den honom aftwungna fonstitutionen af d. 29 Jan. war en efter fransk mod, efter franska chartan, säådan den tilllom 1830. Folfet fordrade ef mer; det funde cj tänfa fig en högre votens af frihet; jublande och böjande fungen till skyarne för fin wisade liberala anda lagade det fig till att i allsköns lyda och ro njuta af fin få lätt wunna konsti tution. Däå kom franska revolutionen och wisade hur liten garanti chartan gaf och hur mycket mera folfet kunde fordra. Nu aktade man ej hwad som nyss war få dyrbart, utan fordrade mera. De twå genom konstitutionen tillsatta kamrarna sökte ständigt att ut.vids titå tina matt och wile anse konstitutionen såsom blott ett ute