Gentralförfamlingen fordrar 1) att hwarken något uteslutande af Sleåwig:Holften från tyska förbundet, eller något ätskiljande af de twå hertigdömena får ega rum; 2) att för att skaffa wår sak frame gäng och seger, inre frihet måfte garanterad af regeringen och fame maren; 3) att kammaren skall anse det fören helig pligt atthwarfen adjournera eller upplöfa fig; 4) att kammaren icke skall gifwa sitt samtycke till stilleständets förlängande. — Det af Lord Pals merston gjorda förslaget, att ätskilja hertigdömena och försätta Slcswig i samma förhällande till Danmark som Norrige till Swerige eller som Hannover till England, synes möta dödligt motståänd. Stkes: wigholstenarne hafwa i sjelfwa werket beslutat att afskära all poli: tisk förbindelse med Danmark och att förklara fig oberoende under omedelbart beskydd af tyska förbundet, och att hålla fast wid deras förening med Holsten. Med nägot mindre än detta wilja de icke ätnöjas. Att underhandla är derföre endast tidspillan, så wida de medlande makterne ide wilja underkasta fig sleswigholstenarnes for dringar. — Frår Berlin skrifwes d. 15 d:s: J gär och i dag hafwa hos preussiska utvifegsminiftern konferenser egt rum angäende fleåwigholstenska angelägenheterna. De bemistades af grefwe Bälow, gebeir merådet Bunfen och holstenske departementschefen för det inre, Harbon. Tyskland. Från Frankfurt skrifwes i den officielle Dbder-Poht-Amt-3eit.: J wissa kretsar synes nu nästan allt hopp. om en lycklig lösning af wär inwicklade belägenbet förswinna. Det gifwes personer, som i den uppenbara motsägelsen emellan noterne frän Potsdam och Olmiätz fe ett öfwerenskommet spel, för att nedstämma opinionen och förskaffa kabinettspolitiken triumfen af en skenbar i Tysklands intresse genom ömsesidig estergifwenhet utwerfad försoning. — J tämlig motsägelse med dessa underrättelser stå Österrikes rusiningar, som äro lika stora som är 1809 och som icke erfordras af sakernas ställning i det nästan underkufwade Ungern eller af Italiens anger lägenheter. Genom. förordningen, att alla infantertregementen skola bringas upp till 6 bataljoner, uppnår österrikiska armeen en effeftiv styrka, större än någon annan i Europa. Äfwen omtalad stora rustningar i Preussen och isynnerhet samtlige fästningarnes armering. i yYDeutsche Ref. meddelar med mycken bestämdhet, att Öftere rifes förslag i tyffa konstitutionsfrägan, fom Preassen wisat tillbaka, i det hufwudsakligaste warit följande: De mindre och mellanstaterne skola med afseende på armee författningen förenas med fonungari: fena, i förbundsmakten blott representeras af konungarne och iftän derrepresentationen förenas med konungarikena. — Dessutom upp: repar samma blad underrättelsen, att Österrike gjort det förslag, att