mendant Windisch-Grätz, kejsarens trogne tjenare, sig emot den rör relse, fom kejsaren önskade främja och generalen snart sjelf satte fig i spetsen för. Lifaledes fördes kejserl. hären mot Jellachich, men Siaverna slöto sig öfwerallt med hänförelse till honom, och med fina alltjemt werande skaror drog han segrande fram mot Magyarerna, utan att akta På de banlysningar, fom i kejsarens namn ut sändes mot honom från Wien. Troligen war ban säker, att de fejserl. generalerna skulle sluta fig till honom, då han blifwit få mäktig, att kejsaren wägade afkasta masken och förklara sig för honom. Medan Tyskland så öfwerallt, till slutet af Juni, warit i uppe ror, bade äfwen Frankrife fått fänna smärtan af revolutionens dyningar. En regering af flera personer, fom i en af medlemmarne bade fin farligaste fiende, fom, utan tag att grunda fin myndighet på, berättigades att exiftera endast derigenom, att plu:aliteten toles rerade den, oc) hwars enda pålitliga wapenstyrka till ordningens upp: rätthällande war de nationalgardister, fom af egen drift funno för godt att komma till hjelp mot de tygellösa proletärerna. Twå gånger hotades denna regering med undergång I folkupplopp, till: ställde af samwetslösa partigängare, hwilkas lösen war: Mord och rof! Nationalförsamlingen, fom, utgången omedelbart ur revolutivnen, bade en stark wenstra sida, hwilfen ideligen ropade, att revolutionen skulle fulländas i fommuniftiff riftning, hade i början af Maj walt en prov. regering, bestående af: Arago, Garn. Paged, Marie, Lamartine och Ledru-Rollin. Lamartine hade till stor grämelse för den lagna ordningens wänner främjat walet af den sistnämnde, i den tro att regeringen wille wärna proletariatet, fom hyllade Ledru-Rollin emedan ban som talare smickrade hopens lidelser, alltid uttalade fin wilja i folkets namn och appellerade till det, om han cj åttyddes. Denna swaghet af den ädle Lamartine, fom experis menterade med allt, för att fe fitt ideal: en genom fred oc) eniahet orubblig republik, förwerkligad, war få mycket mer tadelwärd, fom L. Rollin i republikens Jörsta dagar, särdeles genom den skrifwelse, hwari han, som inrikes minister, uppmanade prefekterna att inwerka på walen för att få idel revolutionsmän in i församlingen, nogsamt wisat att motivet för bang frihetssinne war begäret att blirvevublis fens herre, i det han åt sitt parti usurperade makten genom en wil seledd pöbel. De elaka följderna wisade sig också i ett uppror, fom för ett ögonblick kastade Franfrikes öde i händerna på det fruftand: wärdaste af alla partier. Omedelbart efter upploppet hade man gått in på Ledru-Rollins och hans anhangs förslag att upprätta nationalwerkstäder, hwarwid staten gaf de näringslösa handtwerkarne arbete, Det är intet hvifwel att ju Arago och Lamartine förutfågo de swåra följderna af denna mesur, men de förklarade fig derför, då de för ögonblicket ej funno bättre medel att uppnå första betinget för sinnenas lugnande, nemligen att bli af med den stora mängd dagdrifware, fom ströko fring gatorna, under klagan att de icke hade arbete att lifnära fig med, ett ondt, fom med hwar dag tilltog, enär man ef dämvat oroligbeterna, hwilka hindrade Paris att fom förut wara modets drottning och hämmade assättningen af def lyrartiklar till utlandet. Regerins gen hoppades att dessa werkstäder, efter ordningens återupprättande, skulle fjelfwa göra fig umbärliga, genom att bringa werksamhcten så i gäng att arbetarne funno en rikligare utfomft utanför dem. De blefwo emellertid snart en härd för myteri, Jcke nog med att wagabonder inströmmade i stora massor för att drifwa i werkftäderna för 2 francs om dagen, utan alla med eller utan eget för wållande näringslöse ropade, att regeringen erfändtför statens pligt att sörja för dess borgares uppehälle, fom de också pockade på, och, i stället att arbeta, bildade de kotterier, hwilka utifrån of partigåns gare eggades till sammanswärjneng dels för ett kommunistiskt uppror, dels att skaffa Louis Bonaparte anhängare. Dot fann detta fifta anslag, fom främjades genom förespeglingen om återwinnande af Frankrikes fordna ära ett utländskt krig, föga sympathier, emedan stämningen i grunden war republikansk. Regeringen, som insäg med bwilken fara dessa werkstäder, hwilka dagligen kostade 160,000 rdr., botade staten, war betänkt vå att nedlägga dem. Då Ledru: Rollin war en of medlemmarne, kunde dess afsigt ej långe bli obekant, och arbetarne beslutade att förekomma den genom ett uppror. (Fortsättes.) T a ra . i Sjö: och Stavel:Staden Helsingborg för Februari månad 1849,