pådbansta gedtieler. Serl 1vVL.m m: 1. EYÖÄUÖÖÖ nerader provisoriska regeringen i Sleswig-Holsten, beslöt att de danske skulle utrymma Sleswig och gjorde: till Preussens pligt att werka för Sleswigs nupptagande i tyska förbundet. Då det ej lyckadesorepublikanerne att förmå hwarken förparlas mentet eller de 50 till steg, som kunde gifwa deras omftörtningg: planer sken af en stor tyst folkwilia, började de djerfwaste af dem under Heckers och Struves ledning, att sätta sydliga Baden i jäsning, utropade d. 12 April i Constanz republiken och sökte, understödde af tyska flyktingar, som strömmade in under Herweghs och Bornstedts anförande att motstå de badenska trupparne. Det fom till strid, hwari dessa sednaros general, Freidr. v. Gagern föll, men icke dess mindre måste Heder slutligen taga flytten; i sintet af April kunde upproret anfeg.dämpadte voor 37711 Kr : Under denna krigiska episod, fom wäckte stor oro i Frankfurt, emedan man befarade, att de upproriske, så wida de segrade, skulle angripa Förbundsdagens säte, woro de 17, som sedan de 50 tills wällat fig makten, kände fig förlägna på fin post, betänkta på att, genom en fommite, bestående af Dahlmann, Gervinus och Beseler, få utarbetadt förslag till en rifsförsamling, hwilket kom i dagen d. 26 April, Dess egentliga förf. war Dahlmann, denne GSleswig: holstenismens ifrige mälsman. A 234 EE Fastän de 50 måtte erkänna att blott ytterst få walda kunde inträffa så tidigt, förordnade de att Nationalförsamlingen, i alla fall, skulle sammanträda i Frankfurt d. 1 Maj. Detta skedde ocksä på ett sätt, som bäst wittnar om den förrycktbet, hwarmed all ord: ning äsidosattes i detta wigtiga oc allwarsamma företag att grunda Tysklands enhet. D. 1 Maj woro blott 9 walda tillstädes, men dessa ide blott sammanträdde fäfom , Rifsförfamling, utan de äfwen upptogo bland fig Rob. Blum, fom först 10 dagar efter blef wald i Leipzig. 2 Wid samma tid lät Österrike höra sitt första inkast mot för parlamentets sjelftagna myndighet, genom förklaringen att det förs behöll fig att få ba fitt ord med i Franffurterbesluten; de 50 var rade högdraget, att den konstituerande församlingen, som skulle grunda en tysk enbet, siulle taga i betraktande alla enskilta intressen, fom ej stodo i strid med föresatta målet, men att alla andra intressen måste derunder subordinera. Just jom Rifeförsamlingen högtidligen skulle öppnas, war det nära att Förbundsdagen, de 17 och. de 50 fommit i en oförsonlig twist. Bland mänga orsafer, war följande wigtigast. De 17, under Dahlmanns ledning, hade sammangaddat sig att öfwerflytta makten ifrän Riksförsamlingen i regenternas händer och till den än: dan d. 13 Maj i samråd med förbundsdagen fattat ett hemligt be flut, att regeringarne antingen skalle söka att inwerka på folfrepre: sentanterna få att: majoriteten instämde i regeringarnes intressen eller arbeta på att Riksförsamlingen ej blef konstituerande, utan blott berättigad att inkomma med förslag till den framtida organi sationen, hwilket underställdes regeringarnes granskniag. Detta hem: liga beslut fom för de 50, hwilka då beskyllde de sammanswurne för förräderi; de 17 funno det rädtigaft att dä sjelfwa yrka på fin nrg-. innan Riksförsamlingen öppnades, hwilket gerna bewiljades. ; v : Ändtligen öpvnades Rifsförsamlingen i Paulsfyrfan med 300 medlemmar, d. 18 Maj, sedan förslaget att inleda den med Guds tjenst blifwit af Rob. Blums parti afwisadt med löje: Äwi hafwa vedt känge nog, låtom of nu komma till: arbetet. Det första mötet gaf Europa bilden af en natienalförsamling, fom inwigde fig med att gifwa passionen luft i de lumpnaste förhandlingar och de mest futila förflag. Så voterades om en tacksägelseadress åt Arndt för hans fång: ÄWo ist des deulschen Baterland? DÅ uppmanade honom att öfa den med en ny stropy. Under buller waldes Hein. v. Gagern till president. En högra sida bildades straxt, under Furst nichnowskys ledning, och en wenstra med Rob. Blum svetsen och