mecel som alerillun, vih FER Y1 Å7 5 funnat wara att förwänta, ätminstone om det förut blifvit anwändt. Han har nemligen förklarat i den heliga kyrkans bann alla dem af fina undersåter, fom deltagit i walen till ledamöter of. Ffonftitue: rande sörsamlingen, äfwen fom de walde ledamöterna, samt hwar och en som på nägot sätt förgripit sig emot hans heligbets makt od) auktoritet. Såsom stöd för fin åtgärd har han åberopat några varagrafer af tridenter föreningen, hwaruti stadgas att alla, som förgå fig emot päswens werldsliga myndighet, genast äro hemfallne under en högre grad af exfommunikation. — D. 10 Jan. Stämningen är wacklande, man fruktar reaktion och intervention. Prestpartiet och påfwens anhängare wisa sig fega och obeslutsamma. ö — Eentralkommiteen arbetar ifrigt. Enligt pästäende ligger rer geringens förslag redan färdigt, enligt hwilket nationalförsamlingen ffall sammanträda d. 5 Februari. Ryktet går att päfwen ämnar underhandla genom kardinalerna Amot och Altieri. Florenz d. 10 Jan. Storhertigen har i dag personligen öpp nat kamrarne. Milano d. 12 Jan. Af flera grunder slutar man att Carl Albert ännu en gång ämnar inlåta fig i strid med Öfterrififfa ar: men för att sätta Tombardiffa jernkronan på sitt hufwud. Det stora antalet af till Piemont utwandrade lombarder och Carl Abberts egna truppar skola utgöra tillsammans en arme af 100,000 man. Man bar urptäckt insmuggling of wapen, deribland 2 kanoner i Milano. Äterblick vå det förflutna året. i (Efter Danskan.) (Fortsättning) Så hade revolutionen i djupaste lugn gått för sig inom lorpet af ett par timmar, och Sleswig holstenska upproret war det, som gifwit Danmark frivet längt förr, än det annars skett. Emedlertid war krisen ej öfwer; twertom den börjades nu. Det gamla war fallet, och det war underkastadt stora betänkligheter, att i dess ställe skapa det nha. Burdenfleth, som straxt efter tronbestigningen kommit in i ministeren, bwarur Stemann oc Örsted uttradi, fick uppdrag oc bilda ett nytt kabinett; men så lätt det mar att finna män, fom funde utföra frihetswerket, få swärt war det att wianna sadane, fom med duglighet kunde leda de särskilta förwaltningsgrenarne och tillika gifwa kabinettet nödigt anseende hos utlandet. Med möda od) fers deles till följe af A. W. Moltkes förklaring, att ban, då det gällde fäderneslandets wäl, uppoffrade fin önskan att framlefwa fin ålder: dom i privatlifwets ro, lyckades det att efter 24 timmar bilda ett fabinctt. D. 22 proklamerades det och bestod af: grefwe Moltfe, Bardenfletb, arefwe Knuth, Monrad, Tschermng, Hwidt od Lebmann; strart efter ökades det med Blubme och Zahrtmann. Katinettets medsemmar ålade fig en flagg answarighet för olagliga handlingar för högsta domstolen; detta fär dock anses fåfom imaginärt, få länge landet saknar en grundlag, fom upphäfwer souveräntteten och beftim: mer ministrarnes pligter. Det nya kabinettets första regeringsätgärd war att afsända den sleswigbolstenska deputationen, fom anländt oc med förundran hört minifterförändringen och bade i finne att afresa utan audiens, bil: fet tock hindrades. Det swar, fom d. 24 gafs dem, war, rörande Holstein: att kungen wille gifwa hertigdömet fri konstitution, egen regering och militärförfattning samt särskiltta sinanser få snart vil: foren för en union metlan Danmark och Sleswig woro fasställde, samt att ban wille medwerfa till upprättande af ett tyskt parlament. Rörande Sleswig afgafs tll swar de beslut, fom föreslogos i Ca: findförfamlingen. Ännu innan deyutationen mottagit swarct, lopp ryktet att par: tiet, utan att afwakta deputationens äterkomst, bade uppeggat NRenvs: borgs innewånare oc) under prinsen af Augustenborgs befäl plan: terat upprorsfanan samt fotat garnisonen att öfwergå på fin sida. De deputerade foro obebindradt bem, oDdwad som skedt war i forthet följande:, wid ryktet om mint för-omby:et i Köpenhamn bade upprorcts ledare, under pretert att ranska fungen war ofri under en pöbelstyrelse, uppretat Kiels fleswig-bolsteinstt sinnade besolkning, proklamerat Sleswig-Holsteins oberoende och tillsatt en provisorisk regering, bestående af prinsen af Ananstenbora. Beseser. Bremer. RaventiouPrireet2r och Schmidt, iom