Helsingborgs-Posten – 20 januari 1849, sida 1

Norrmän och Danskar. Andra skålen war Löftets bägare, fom inleddes med en dertill författad fång och med ett vackert innehålls: vift tal af Minister Clansen, hwari han mot slutet förenade löftet med en mod gifwande tro och ett troende mod. Derefter utbragtes en skäl, fom likaledes inleddes med en fång för fonung Fredrik den fjunde af pastor Mörd-Hanfen. Denna skål emottogs med lislig acklamation af hela sällskapet. Den följande skälen, fom äfwen beswarades med mycken enthusiasm, war för Konung Oscar, brödrarikenas fonung, af pastor Helweg. För de nordiffa uni verfiteterne utbragtes skälen af hr C. Liebe; för de danska riksdagsmännen af br E. Wedel; för minifter Claufen af hr Ior: saac; för armeen od) flottan af justitierädet With; för de Swens skar, fom i somras legat på Fyen af mag. M. Hammerich; för de danska Studenterne af etatsrädet Paulsen; för de danska Mö drarne af löjtnant Siemsen; för Stkeåwigarne af pastor Leth; sör Enigbet af pastor Helweg, och slutligen för Feftfommiteen af minister Csausen. — d. 18 Jan, Guvernören på Als kammarherre Niegeld är bits kommen med en af 15,000 Sleswigare undertecknad högtidlig pros test mot Sleswigs förening med Tyskland, oc) att det under intet willfor fär lösryckas från def förening med Danmark; i hwilken korta och bestämda förklaring de fullkomligt uttala tänkesättet hos sleswigska folket, isonnerhet fom underskrifterne hufwudsakligen äro frän medlersta och södra Sleswig. — Sundet är nu fritt från is. Hertigdömena. Morning Cronicle af d. 5 d:s meddelar en forrespondend: artikel från Berlin of d. 1 d:s, hwari det heter, att Lord Palmer ston föreslagit, att Sleswig skall förklaras tills widare alldeles vafhängigt både af Danmark och Tyskland och såsom sädant fortfara tills hertigdömets ställning och förhållande slutligen blifwer afgjort genom en traktat, fom de medlande makterne skola garantera. Sleswigs territorium skulle utrymmas både af Förbundets och Danmarks truppar och alldeles öfwerlemnas till def egen regering under åts njutande af fullfomlig neutralitet. Denna oafhängighet skulle följs aktligen icke hafwa nägot inflytande på en skeende öfwerenskommelse eller införas säsom erfånnande eller prejudice på någon af parters nes fordringar. Det berättas att Ryssland, Frankrike och Swerige skola hafwa lemnat Lord Palmerstons förslag sitt bifall. Engelska tidningen Times omtalar riddaren Bunsens afresa d. 6 d:s till Berlin med den anmärkning, att han skall inhämta nya instruktioner för underhandlingarne i London, genom hwilka fonungen af Danmark äter skall försonas med fina upproriska under såter. Gesandtens fränwaro skall efter Timess beräkning wara sjorton dagar eller högst tre weckor, och hans återkomst betecknar samma blad såsom en signal till ett skyndsamt afgörande af den strid, fom få länge fatt Europas tålamod på prof. Det ministeriella bla: det Globe omtalar äfwen gesandtens afresa uti en artikel, i hvit: fen def börjar gifwa en öfwersigt öfwer den sleswigholstenska frågan och icke blott tillförsäkrar fonungen af Danmark suveräniteten öfwer Sleswig, utan fom det synes, äfven 4 öfwer Holsten, alldeles på fame ma fått, fom den nu tillfommer drotmingen of England öfwer here tigdömet Lancaster, och derjeme sr hertigen af Augustenborg all arfsrätt få wäl til S otften. HOertigdömenas for: ÅTrinaasrt Xå Aff sftig oci S 1 och HÄffet författade.