perlversetna, som uppmanat, vp ull mogate lrarstava vem, UCJ, elt wigtigare intresse ligger uti att följa deras gång och undersöka de ras sammanhang; ty genom att wisa huruledes, just i de länder der medborgliga striderna rasat häftigast, genom de wäldiga dlod strömmarna, för närmaste framtid, i werkligheten hwarken mycket wunnits för folken eller mycket förlorats för furstarne, blifwer betraf: telsen lärorik få wäl för de förre, fom för de sednare. Desfa lärs domar äro wigtiga för furstarne i afseende på magtens rätta bruf, för folken i afseende på deras framtida kloka fjelfwerksamhet till ernående od) bewarande af den sanna friheten. Då dessa lärdos mar emedlertid framstå af sjelfwa händelserna, gå wi att fästa uppe märksamheten på dessa sednare. Då äret 1848 inträdde, gladde sig statsmännen öfwer den i Europa allmänt rädande freden, hwilken regeringarnas omtanka ech samfäldta sträfwanden nog skulle förftå att skydda och upprätthålla. Fyra dagar före årets början förkunnade Ludwig Philip, — den er: farne politifern, fom få länge od) få försigtigt styrt monarkiens fars fost mellan klippor och skär, att han trodde och troddes funna förs utsäga och besegra hwarje litet owäder på politiska horisonten, — wid kamrarnes öppnande, att han stod i wänskapligaste förhällande till alla makter och säg belätenhet och wälmåga allt mer och mer utbreda och besästa fig i Frankrike. Hwilande efter den strid, hvars utt ban genom diplomatiska intriger segrat öfver Cngland och före skaffat fin dynasti fast fot i Spanien, kastade han blicken tillbaka på fin wexlande lefnad och tillbragte i Tuillerierna aftnarne med att uppläsa de af honom netdskrifne memoirer, utan att ana att den fons stiga byggnad han få omsorgsfullt uppfört till garanti för fina dys nastiska intressen, och hwarpå ban anfåg fig hafwa satt kronan ges nom spanska giftermålet, skulle efter sex weckor i grund wara oms störtad. Endast i Jtalien, detta land, der ett oupphörligt sträfwande efter samband uppenbarar fig utien jemn werksamhet till splittring, upptäckte hans blick rörelser, som kunde wäcka farhoga. Pius IX bade sedan 1846, vå han besteg päfliga thronen, uppträdt såsom en wäldig förfäktare of folkens saf och en frihetens apostel; hans till sitt folk öppet uttalade erkännande af menskliga rättigheterna hade öfver hela Jtalien wäckt on stark jäsning, fom i Neapel öfwergick till revolution. Att påfwen sista årsdagen 1847 gaf romrarne on slags fonstitution och att konungen af Neapel i medlet af Januari lät twinga sig att gifwa sitt folk en werklig konstitution, föranledde Ludwig Philip till förmodan att en reaktion skulle uppstå, sedan mus vementet upphört; ty sjelf bade han under konstitutionella former bes trädt reaftionens wäg. Sedan Italien wore lugnad, ansåg han europciska freden få tryggad, att ingen makt skulle wåga bryta den och han säledes få framlefwa sina sista dagar under njutningen af sin ihärdighets och fin wishets frukter. Det. war emedlertid mera öfe wertygelsen att hafwa aflägsnat gnistan än tron på att hafwa lyckats bortskaffa brännämnet, som gaf honom denna trygghet. Det herrskade wäl lugn i Europa, men öfwerallt woro orolighetsfrön utsädde. J ffelf: wa Frankrike war sinnesstämningen ingenting mindre än god; mänga sammanstötande omständigheter hade wäckt en djup harm hos den bättre delen af befolkningen. En minister, som warit president i rikets högsta tribunal och en general, som warit minister, dömdes för bedrägeri och bestickning; en hertig och pär af Frankrike hade med upprörande wildhet mördat fin egen hustru oc) derpå sig sjelf; unga officerare af högt ansedda familjer och hörande till konungens närmaste oms gifning, hade i slottet bliswit blottade såsom falska spelare; många embetsmän beskylldes för underslef, wåld och utpressningar; från alla kanter hördes ropet att majoriteten i deputerade kammaren war fal och maktens slafwar; oroligheten utbredde sig allt mer och mer bland de lägre klasserna; kommunismeu reste sitt hufvud oc) refommen: derade fig hos det stora ständigt wärande antalet af nödlidande, ges nom fräckt framdragande af falska bewis för påståcndet, att alla hafwa lika rätt till åtnjutande af lifwets goda, och den fattige i följd A . .. A. Afto ÄT NAR han lA .s.