Swad är kärlek? (Af C. F. Dahlgren.) Hwem kan härpäå gifwa ett bestämdt swar? Det är med fär leken, fom med ett godt glas champagne, en eldig kyss, ett wänffas pens bandslag! den. låter lättare känna fig än beskrifwas. Hwad är kärlek? Swaret bärpå finnes hwarken hos Kant, Baumeister eller Schelling, ej eller stär det något derom att läsa i Stockholms-Posten eller Argus, ide en gång i Herr kapiten Lindebergs Drömbok. Lif: wäl är färlefen till fin natur lika få werklig, fom det art -menni skan fått hjerta och känslor. Kärleken är en Gud: emedan han beherrskar allt. Han har wingar: ty ban lider ej något dröjsmål. Han är snabbare än winden, mer brännande än lågan, ömmare Än dufwan, mer klingande än näktergalen, skönare än månen, mer trå nande än aftonstjernan. Kärleken är lifwets lif, själens själ; ja, han är få skön, få gudomlig, få älskanswärd, få öfver allt frid nad, guldgaloner, lundrejerigods, fongl. plakater, resolutioner, pris vilegier och skråförfattningar, sockerkandi och medaljer, att, om man fit skäda honom ansigte mot ansigte, blefwe man aldeles hänryckt. Kärlefen är wägen till det ädla, dygdiga och gudomliga. Man bar aldrig älskat, om man ej tillika i kärleken omfattar alt, fom är skönt, oskulldsfullt och ljuft. Kärleken fan alldrig falla ned till polytheism. Föremälet är blott ett: en sol, en tro, ett hopp, enar handa bekännelse. Tärarne och suckarne äro det dagliga offret. Man fon springa fig till rifedom oc) ära, men ej till kärlek: ban kom