Engelska tidningen Times yttrar i afseende på franska yprefi: dentwalet: Sfulle utgången af den wigtiga fråga, fom nu fysfel: sätter hela Franfrife blifva Lonis Napoleons wal genom en enda omröstning, få fan man sanning säga, att franska folket föredrager en oäkta monarki framför en äkta rerublik; ty den fejferlige fandis datens fordringar tryckas helt och Hålet afse monarkiens återinförande, med understöd af folkets wal. Han understödes icke på grund af utmärkande personliga egenskaper, utan, oaktadt han saknar sädane, endast i följd af sin härkomst, och detta så noga beräfnadt att förstfödslorätten gifwit denna son af exkonungen i Holland företrädet framför de andra och mera dugliga medlemmarne af hang slägt. Det är fåfom familjens hufwudman, i öfwerensstämmelse med franska rikets successionslag, ban blifvit uppförd på Candidatz listan, och te franska medborgare, fom gifwit honom fina röfter hafwa, kanske omedwetande, derigenom hyllat den princip om ärf telig sonveränitet, fom en demokratisk republik alldeles förkastar. Paris d. 17 Dec. Wid middagstiden i dag war redan resultatet bekant af nära 7 millioner röster till republikens president, deraf 48850,000 tillfallit Louis Napoleon, 1.240,000 Cawaignac och 250,000 Ledru Rollin. Så kallade stänkröster hafwa bland andra äfwen fallit vå Henrif V (Dertiginnans af Berry son), Pr nsen af Joinwille, Abd-el Kader och Eugen Sue. Man antager att nationalförsamlingen ämnar föreslå 3:ne kandidater till vice yprefis dent-poften, nemligen: Dupont de PEure, Garnier Pages, od) F. Arago. Antalet of de röster Lamartine och Raspail erhällit uppe gifwes ide. Louis Napolcon bar således redan erhällit majoritet, oc) man sysselsätter fig nu med bildandet af hans minifter. Thiers, Mole oc Berryer säges hafwa wägrat att emottaga porftföljer. Emil Girardin (redaktör af la Presse) skall bafwa begärt frig8e portföljen för fin fader och finans-yportföljen för fig sjelf, men ers hällit afslag. — Bugeand tros wara utsedd att öfwertaga befälet öfwer Mips armecn och Dudinot att afgå till Petersburg. — Titningen National har redan infört uti sina spalter en ny stående rubrik under benämningen: Nyheter från hofwet. — Legitiministerna arbeta af alla krafter på nationalförfamlius gens upplösning. Marrast är med stor majoritet äterwald till församlingens president. Åtgången af detta wal anses såäsom en af demokratiska partict wunnen seger. — Krigsministern har aflätit ett cirfulär till armeen, d. 14 d:8 få lydande: Officerare, underofficerare och soldater! För första gången är hela folfet kalladt att wälja republikens president. Om några dagar skall natianalförsamlingen bafwa utropat dens namn, som erhällit de flesta rösterna. Om dessförinnan uppwiglare skulle wilja förleda eder till straffbara manifestationer, skolen J weta att uppfylla eder pligt. Regeringen är beredd att ät ven af nationen walde, öfwerlemna den temporära maft, fom nationalförsamlingen åt densamma öfwerlätit, den återgifwes aktad och oförrränkt. Krige: miniftern, fom fett eder få tappra och tillgifna i striden och få lug: na och tåliga under de derpå följande dagar, räknar på cdert un: derstöd ända till slutet i hans uppdrag, fom bestär utt ordningens upprätthållande och förskaffande af aktning åt lagen. Lamoriciere, — Päfwen har skrifwit ett bref till Cawaignae, deruti han säger att hans hjerta är rördt, och att han är genomträngd af erkänsla för den hastiga och ädelmodiga beredwillighet, hwarmed fyrkans älds fia dotter skyndat honom till bjelp, samt yttrar sitt hopp, att snart funna personligen befinna sig i Frankrike, för att med faderlig hand rikligen utgjuta fin wälsignelse öfwer Cawaignac och hela landet. Jtalien. Rom d. 7 Dee. Kamrarne hafwa i förening med minifteren protesterat emot den af gen. Cavaignac tillämnade affändningen af truppar. Man förmodade att fransmännen wäntade endast order Ä FT Ks öm ooo G-yJaaCOOAAAAn