teter och embetsmän på ön Als att moltagå MIR gar och föreskrifter i de angelägenheter, som förut tillbörde immidiat-kommissionens werkningskrets. Sleswig-Holsten Lauenburgiska Kansliet d. 24 Okt. 1848. F. Knuth. Tyskland. Frankfurt. Till bestridande af de för marinen anflag: ne 3 millioner thaler (cirka 8 millioner r:dr rag.) har Preusfen förklarat fig williat att förskjuta 2 millioner thaler, e mot rättighet att göra fig betald ur tyska tullföreningens kassa. Centralmaktens samtlige truppar uppgifwes till 900,000 man. Österrike. Wien har kavitulerat på nåd och onåd, sedan truvpars ne med storm intagit förstäderna och der uppkastade barris fader. Emedlertid förljudes att striden åter börjades på gar torna emellan trupparne och de icke afwäpnade studenter och arbetare. Första officiella telcarafunderrättelsen från tommenderande generalen är af d. 29 Okt.; den innehåller att förfäderna eröfrades efter en 9 timmas strid, bwarefs ter genom underhandlingar en wapenhwila afslöts till f. m. d. 30. På eftermiddagen s. d. kapitulerade staden och trup: parne inryckte utan motstånd. Ordinarie posterna från Wien för d. 30 och 31 Oft. hade emedlertid icke inträffat i Hamburg. Af de olika herättelserna synes att kommunalstyrelsen under: handlat med Windischgrätz, utan att denne welat ingå på andra wilfor än dem ban en gång föreslagit. Befälhafwa: ren för nationalgardet i Wien skall wid ett kommunalrädets sammanträde bafwa förklarat att ehuru ingen utsigt förefanns att med framgång förswara staden war han ide destomindre beredd att fortsätta striden. En stor del af de bewäpnade hafwa nedlagt sina wapen, till största delen i förstäderna. Sednare underrättelser med resande omförmäla att striden åter börjades d. 31 och att kommenderande generalen å nyo låtit bombardera den ännu icke eröfrade del af staden. Anledningen till fridens förnpande skall hafwa warit under. rättelsen om ungrarnes anryckande. Deras styrka uppgifwes till 18000 man, hwilka likwäl enligt andra underrättelser skola wara slagne af Jellachich. Yuru An härmed må förs hålla sig, anses all widare strid fruftlös, i anseende till de kejserliges öfwermakt. En fortsatt gatustrid fan endast medföra stora olycöor. Wien bar lidet ofantligt genom bom bardement; d. 31 fyntes staden antänd på 18 olika ställen. En derutation är afrest till Olmäts för att bedja om nåd för Wienerboerne; fejsaren har wisat den till fommenderane de generalen. Under friden, hwilken skildras säsom ytterst liflig, utmärkte sig i synnerbet Jellachichs truppar, hwilka på 3 timmar stormade omkrina 30 barikader. Jnwänarne i den egentliga, eller inre delen af staden, bade mot aftonen d. 28 upprest hwita fanan säsom fredstecken, men den nebs refs af arbetarne. Befälbafwaren för nationalgardet, Messenbauser, hade hotat hwar och en med ständrätt och döds: straff, fom ide höll sitt bus öppet; nu bar Wundischgrät; hotat med samma straff, hwar och en som icke håller både fönster och dörrar stängde. — Från Breslau skrifwes d. 31 Okt., att Wiens bom hardement börjades d. 28 fl. 8 f. m. och) att striden utbröt på flera punkter samt fortfor till fl. 5 e. m. D. 29 sände borgarrådet em deputation till Windischgrätz med tillbud att underfafta fig på det willkor, att ståndrätten ide skulle före funnas i staden efter dess befättande af trupparne; fursten warade att ban endast wille antaga en kapitulation på nåd och onåd, men skulle emedlertid upphöra med bombardemen tet för dagen. Borgarrådet sammankallade nu befälbafwars ne för nationalgardet och i detta krigsråd deslöts att staden skulle underkasta fig på nåd och onåd. J följd bäraf utfärdade borgarrådet en proklamation daterad d. 29 Okt., hwari dave ÅisaU!:Å Ajardet oc studenterne medaifwit