jändtdbCttsv, VS IJIIA NAI UITNTAV IyD JJJIl Ä Py År politiska förbållanderne. Denna omständighet bekräftar det i wäl underrättade kretsar allmänna rykte, att ryska armeen skall marschera till Italien, få fort en fransk armeforps of: werskridit sardiniens gränsor. Ryska kabinettet har mera fast än någonsin tillförne beslutat att ide tåla någon rubbning i Europas jemwigt, utan att lägga heta fin makt i wägskälen. Ett handelsbref frän Ryssland till Stettin innehåller, att kejsaren slatat fred med de faukasiska folkstammarne, hvars igenom han skulle få 250,000 man truppar disponibla. ö Polen. Barbariska handlingar af rysk rättwisa omtalas åter; från fästningen Moslin, hwarest flera olyckliga offer förwaras, söras dessa dagligen utanför fästningsportarne för att göra fin morgonspatsertur, det will säga springa gatulopp, hwars under bestäs 1000 flag per man. Detta firaff undergick nys ligen en franåman wid namn Marchand. Franffa republikens representant i Warschau, berr Tbeys, fom bwarken profesterat emot fullbordandet af det barbariska straffet eller prkat Marchands frigifwande ur fängelset, har slutligen då den olyckliges bustru bönfallit om bjelp för att befria man: nen från den honom ädömde fängenskap i Stberten, afflaait bönen under föregifsande att namnet Marchand icke fanns pa konsulatlistan. Måndagen d. 23 Sept. affördes M. till sin förewieningsort. England. De af accisrätten i Clonmel till döden dömde hörmålsförbrytarne hafwa erhållit nåd till lifwet. Straffet kommer troligen att förwandlas i landsflykt. Tyrolen. Stor, oro räder och man befarar oroligheters snara utbrott. Äfwen i Schweit; räder fruktan för lugnets störande. —— Korrespondens. Nedaktionen har emottagit en artikel från en insändare, fom delar samma tanke fom insändaren i Oelfingborgspo: fiens sednaste nummer om br S. M. Adj. Anderssons föredrag säsom predikant och önffar att ban ville från trydet utgifwa den predikan, hwilfen insändaren fann wara få ut: märkt. — Som den bjertligt wälmenande insändaren rö: jer mindre wana att i skrift yttra sina tankar, har Red. icke funnit sig föranläten att införa artikeln i sin helhet. Hwarjehanda. För några är sedan hörde man i tidningarne omtalas upptäckten af en ny planet i wårt solsystem. Sättet, på bwilket upptäckten skedt, ädrog fig bela den civiliserade werls dens uppmärksambet. En ung wetenskapsidkare i Paris, hr Leverrier, hade namligen genom observationer å de kände planeterne dragit den slutsats, att en hittills okänd skulle wid en bestämd tid befinnas å en af bonom angifwen punkt af himlabwalfwet; men fom de tuber, hwartill hr Leverrier ägde tillgång, icke försterade tillräckligt för att göra plane ten synlig, underrättade ban observatorium i Berlin om fin förmodan, då med derwarande tub planeten upptäcktes wid den af Leverrier bestämda tid å angifwen punkt. Följden blef inrättandet af en ny profession wid parisiska universitetet, bwartill Leverrier utsågs; dessutom öfwerhopades han af FAAAA( — 2 KARE 1. ?wd I All ig TDTA . AALW AAAm