äfwen sågs några damer, uti ett: Lefwe fommgen! bes ledsagat af ett nio gängor uppprepadt hurra. H. M. bes swarade det med bjertlig tad och lemnade salen, under för famlingens högljudda jubel, åtföljd af öfwerhofmarskalken och öfrige boffunktionräer, Köpenhamns kommendant och famts lige adjutanter. Etatsrådet Schouw är med 132 röster wald till för samlingens president och professor Clausen med 103 till vice president. — D. 24. Örlogs ångskonerten Heffa och armerade ängfartyget Caroline MAmalie anfommo d. 22 på morgonen från Horsens med fotgarderna. —-J gär afton war en del af staden illuminerad i an ledning, af riksdagens öpvnande. — ÅÄngfartyget Dyhelia har råkat utför oturen att stöta på grund i Traven belt nära Travemiände d. 21 dennes; under högt watten. Strar efter olyckan fastade fig winden S. W. och förde wattnet i samma riktning, så att fartyget, oaftadt anwändandet af alla för banden warande bjelpmedel, ännu ide är flott och lärer ej funna blifwa det förrän wattnet änyo stiger. — D. 25 Okt. Det af Justitieministern rifsdagen före: lagda Förslag till grundlag för Danmark och Sleswig innehåller bufwudsakligen följande: Regeringsformen är in. stränkt monarkisk, konungamakten ärftlig, ewangelist tutberska trosbekännelsen statsreligion, lagstiftande makten utöfwas af Konungen och riksdagen gemensamt, den werkstållande af konungen, den lagskipande af domstolarna. —Gamla Successionsordningen blifwer gällande och kan endast förändras på konungens proposition med bifall af å af församlingens rö: steantal. Konungen Fan ide utan riksdagens samtycke wara regent i nägon annan stat utom Holsten oc Lauenborg; ban skall wara af ewangelisklutherska befännelsen, är myndig wid 18 år, men får icke tillträda regeringen förr än ban befvur rit grundlagen. Skulle konungen blifva oförmögen att rer gera, utser riksdagen regent med majoritet af å af de rör standes antal. Wid thronföljares omyndiga år bestämmes regent genom lag. Finnes ingen tbhronföljare, wäljer rifö: dagen fonung och stadfästar successionsordningen. Kynuns gens civillista bestämmes för hans regeringstid genom lag, apanage kan äfwen genom lag bestämmas och får ide åts njutas utom landet. Konungen är fri frän answar, hans person helig och ofränklig, ban utnämner och afskedar sina ministrar, hans underskrift gifwer gällande kraft ät stiftad lag eller fattadt beslut, då desse tillika äro underskrifne af en mmister, som för desamme är answarig. Ministrarne funna ställas till answar för förbrytelser och handlingar som äro uppenbart skadliga för staten. Riksdagen anklagar, rifå: rätten dömmer. Ministrarne utgöra statsrädet, dem före läggas alla lagar och stadganden af wigt. Alla embetör män tillsättas af konungen, ingen fan befordras till embete, utan att hafwa erhällit infödslorätt. Konungen fan af: skeda de af bonom tillsatte embetsmän och förflytta dem uu tan deras samtycke. Konungen har bögfta befälet öfwer frigsmakten till lands och watten, förklarar krig och slutar fred, men kan icke afsöndra någon del af landet eller påläg: aa detsamma någon skatt och tunga utan riksdagens samtycke. Konangen sammankallar riksdagen första måndagen i Oftober hwarje år; utan bang samtycke fan den endaft 2 mår nader wara samlad. Han kan upphäfwa de ordinarie fame manfomfterna, men utan riksdagens medgifwande endaft för 2 månader och blott en gång om året. Han fan upplösa bela riksdagen eller en af def afdelningar; upplöses en af delning, upphäfwes den andra äfwen intill dess hela rifsdas gen efter 2 mänaders förlopp åter kan samlas. Konungen har rättjahet att till rifsdagen framställa förslag till lagar