Article Image
beller pa lisösmedel. Dlean talllat hHantågt FY J (ln4e Ungern; ungerska generalen Messaro skall redan warit i bandgemäng med Kroaterna, men hans widare framryckan. de blifvit bindrat af Windisch-Grätz. Om Kossuths fram tägande erfor man intet, ehuru deputationen från Ungern lofwat understöd. Auersperg har förenat fig med Jellachich och från alla Håll tillstöta truppförstärkningar; Radetzky tän: fer afsända en betydlig korps till Wien. Kroatiska genera: fen Rotb opererar i ungrarnes rygg. Då man fammanflår alla dessa underrättelser finner man tydligt meningen wara att innesluta staden och derigenom tvinga innewånarne rå ett eller annat sätt att gifwa fig, ty Wien med sina 400,000 innewånare fan ite länge hälla fig, om tillförseln af lif8r medel och andra förnödenheter blifwer afskuren. Det swar Jellachich d. 10 d:s lemnade deputationen från riksdagen rörande afsigten med Hans tåg till Wien lyder fom följer: uDe bewekelsegrunder, fom föranledt mig att med mina truppar styra kosan hit, äro mina pligter fom statens emr betsman och militär. Som embetsman är min pligt att få widt det är möjligt störta anarkien, fom militär föreftrif: wer kanondundret min marschrout. Det mål, hwartil jag sträfwar, är att upprätthälla den samfäldta monarkien och lifwa troheten mot den konstitutionelle kejsaren. Dersöre är mitt wal, i frågan om hwars befallningar jag skall lyda, ide swärt. Mina truppars förplägning sker medelst tefweranser. fom liqwideras. Jnawarteringen är ingen börs da för någon, då trupparne kampera. Jag förföljes ide af ungrarne; angriva de fejferliga trupparne på österrikisk grund, möter jag wåld med wåld. På österrtkisk grund fän: ner jaa inga kroatiska, blott östereifiska truppar. De främmande fändebuden skola bafwa blifvit anmor dade att protestera emot ett bombardement; af dessa hafwa endast det ryska och det preussiska lemnat Wien. Hwad fom under närwarande omstäudigheter synes förenadt med fvår rigbeter för rilsdagen, är att tillwägarxinga enighet emellan de olika politiska fraktionerna, erhälla en duglig anförare för wäpnade styrkan, oc slutligen få ministrar, på hwilka man med bestämdhet kan lita. Wi se redan att af de tre ministrar, bwilka man uppdragit regeringen, de tvenne Doble boff och Hornbostel nedlagt fine embeten. Riksdagen har all möda ospard att bilägga twisten med Kejsaren, hvilken enligt underrättelse med dagens post skall wara anländ till Olmig. — D. 15 Okt. Säsom swar på en skrifwelse från bas nen Jellachich har Österrikiska riksdagen afgifwit följande ultimatum: Rifsdagen bar bittills uppbjudit allt möjligt för att afhälla Wiens stridslystna folk och de framtägande skarorna af landtstormen från offensiva fiendtligbeter. Hans Maj:t har genom furst Lobkowitz låtit afgifwa försäkran att begge befälbafwarne önska undwika angrepp; men ben af eders exellens utfärdade befallning om afwäpning af natio: nalgardet i omfring staden belägne byar, de tvrydande res avisitionerne, spärrning af passagen etc, stä i få direkt motsats till berörde löften att riksdagen, med stöd af dessa fafs ta mäste besluta att protestera. Riksdagen har icke infals lat ungrarne i landet och kan icke heller älägga dem att lemna det. Ungerska riksdagen har gifwit sin armee order att ätfölja eders exellens bwarthän det bär, och först göra balt, då ni är afwäpnad. Riksdagen känner intet annat mes del att äterställa freden, än äterlemnandet af wapen åt det afwäpnade nationalgardet, samt att nu återvända bem. Upssfylles ide detta willkor, få bar riksdagen gjort allt i fredswäg, fom står i dess makt; då slutar fredsunderhanlins garne och den med ungrarne oundwikliga striden börjar. — Jellachich har som af riksdagens ultimatum kan slutas hos densamma anhållit att den skulle förbjuda ungrarne att TUTTUD BP FJ RU rean ARA TT INT NET RR CR Ö . och 15 uppslagit läger i närbeten af Schwachat. Lemberg d. 10 Okt. Ryssarne hafwa fammmandras git betydliga stridskrafter i Galizien. Emellan Cbotym och Kamenecz podolsky stå 60,000 man, ywaribland 7000 favals lerister och fem 12 pundiga batterier. Det berättas att fles ra ryska stabsofficerare förklarat, att få wida icke italienska frågan regleras i öfwerensstämmelse med Osterrikes gamla territorial:gräng, skall Galizien besättas af ryssarne och hjelps truppar affändas till Jtalien. Resande från Moldau berät: ta att talrika ryska armee-forpfer marschera mot det inre af Moldau, för att derifrän afgå till Wallachiet. . En turinsk tidning af d. 6 d:s meddelar att Osterrike antagit Fransk-engelska medlingen på följande wilkor: 1) vombardiet erhåller tryckfrihet; 2) Nationalgarde; 3) Inse ländska embetsmän; 4) National:armee; 5) Alla ide ita lienska truppars aftägande; 6) Uppgifmande af fältningare ne; 7) Särskild styrelse under en vice konung; 8) Arligt besök af kejsaren; 9) Wid fremmande truppars inträngans de, 100,000 man bjelptruppar, mot skyldigbet för Lombar: diet:Benedig, att till Österrikes dispotion ställa en tvrupp-fons tingent wid krigstillfälle. Frankrike. Paris. Tre af ministrarne nemligen Senard, Recurt och Vaulabelle, hafwa på begäran erbällit afsked och i deras ställe äro utnämnde Dufaur till invifes-, Vivien till minister för allmänna arbeten och Freston till underwisningsminister. Cavaignac bar säledes tryggat fin makt genom dessa meds lemmars, af fordna wenstra sidan, inträde i minifteren och fördunklat utsigterna för Thiers vå presidentskapet. J nar tionalförsamlingen fortgår diskussionen om Ffonftitutionsföre slaget. Cavaignac föreflog d. 13 att utnämna en komitee fom skall yttra fig om, buruwida fortfarandet af belägringstillständet i Paris fon anses af bebofwet påkalladt eller icke. De utsedde medlemmarne äro emedlertid mån, fom man tror wara stämde för belägringstillständets fortfarande. Egypten. Jbrabim Paschas umämning til vice konung bar för: orsakat mycen farbäga. Man byser likwäl det hopp att hans sjuklighet skall päskyna hans hädanfärd. 2— — Hwarjehanda. Danska Tidningen Morgen-Posten berättar, att 200 Holstenska Piger anmält fig bos Provisoriska Regeringen, säsom egande det intresfanta hoppet att snart funna Iles verera 200 smä medborgare, bärstammande dels från Preusd: siske, dels från Centralmaftens tappre Soldater. De hög bjertade fädren, säger tidningen, skola hafwa swarat, att Pigerne kunde wara belt obekymrade, de små medborgar: ne skola blifwa uppfostrade od) försörjde vå fratenå befoftnad, oc) Pigerne sjelfwe betraktade såsom dem, hwilka majort fig wäl förtjente af Fäderneslandet. Picotiana, surrogat för potates. En upptäckt är ide längesedan gjord, hwilfen, om den bekräftar fig, fan föran: leda en hel rewolution uti Europas förhållanden oc) göra alldeles umbärlig den nu redan lång tid få allmänna, men i de sednaste åren wanslägtade och) förstörda potatiswexten. Potatisens riwal kallas picotiana. Wi hafwa, skrifwer man i en fransk tidning, hit ankommen med sednaste post, wi hafwa på bordet framför oss en af dess rötter. Den är hwit, klotformig, utomordentligt mjölig och af en ppperlig smak. Den är mera födande än potatisen, och kan förtäras på bwad sätt man will, ware sig rä, kokad eller torkad. Den innehäller 7 a 8 gånger mera närande substans än potates frukten. Den erhälles utan beswär och i öfwerflöd uti de ä2 2. e AAlA 2:2o m4 a AMA

21 oktober 1848, sida 3

Thumbnail