——— Brisfel d. 20 Sept. Fredskoaaressen har i dag börjat fina förhandlingar. Ett icke obetydligt antal medlemmar bewistade den; de fleste woro engelsmän, fransmän eller belgier. Herr Bischer öfwertog presidium. Första frägan war att förflara orättwisan, omenskligbeten och orimligbeten af krig säsom medel att afgöra de emellan nationer uppkommande twister. Åsskilliga talare, bwaribland herr F. Bou vet, medlem af franska nationalförsamlingen, och br Ewart, parlaments ledamot, yttrade sig i ämnet uti widlyftiga föredrag. Förmiddagssammanträdet räckte till fl. 35 eftm., aftoncessionen från fl. 7 till 10. Emot det fattade beflutet ovronerade fig en enda röst (berr Ramon de la Sugra). Det är of följande innehåll: Konaresfen förklarar, att ans litandet af wapenstyrka, för att löfa twister emellan natior ner, är ett bruk, fom strider lika mycket emot religion, förs nuft, rättwisa och mensklighet, fom emot folkens intressen. Derföre är det den civilicerade werldens pligt, att till före: fommande af detta onda widtaga åtgärder, som helt och hållet banlysa frigen. Bland de beslutet antodde åtgär: der flår förslaget att genom skiljodom afgöra twister i första rummet. Debatten öfwer detta förslag utgör för närwaran: de föremålet för fongressens werksamhet. England. London d. 22 Sept. Emot fjorton arrefterade Mare tifter, tilltalade för försöf att störta regeringen, är rättegång anhängig inför kriminal-domstolen. Enligt sednaste under rättelser från Dublin äro af de inför assisrätten i Clonmel för deltagande i striden wid Ballingany endast OBrien, MManusd och tre förpaftare qwar, mot bwilfa lagligen fommer att förfaras. Serton arresterade insuraenter skola på hemliga rådets befallning blifwit försatte i fribet emot borgen. ö Frankrike. Paris d. 22 Sept. Röda republikens anbängare ffos la hafwa afsändt en deputation till Cavaignac, för att uppe mana honom att stödja fia på deras parti och lösgifwa Ra: spail. Man känner ide Cavaignacs hvar, men sannolikt lärer det wara afgifwit genom de 15 artilleri-anfpann, fom blifwit afsände till Tuillerierna. x Jtalien. Franska flottan i Medelbafwet skall. bafwa erhållit or: der att skydda Venedig för anfall af Osterrike. Hamh. Borr. will weta, att Frankrike oh England fordrat af De sterrike säsom preliminårer för fredsunderbandtingen: 1:o Afstäende från alla ficndtliga företag emot Venedig. 2:o Utrymmande af Lombardict. 3:o Sammanträde i Gencve af sändebud från Österrike, italienska staterna och begge de medlande makterna, för att öfwerenskomma om fredåwilfoc ren. Österrikiska regeringen synes förfäfta monarkiens inte: gritet; armeen will ide höra talas om Lombardiets utryms ning, och österrikiska eskadern har afseglat från Triest, för att operera mot Venedig. Öfwan åberopade tidning förlöjligar derföre Tysklands tryggbet för fredsbrott från Frankrikes sida. Det meddelades äfwen att franska ministåren bade beslutat att bestämdt uppträda för Donmark, om tyska nar tionalförsamlingen wägrat antaga danff-tyffa mwapenftfleftåns det, samt att gifwa eftertryck åt beslutet genom uppftällan: det of en armee af 10,000 man wid Rhenfloden. — Lombdardisk-Ventianska frågan, lärer fomma att afgöras enligt Berl. Nachr. sålunda, att Österrike behäller Lombars dist-venetianska riket, med rättighet att såsom fonung derftå: des insätta en prins af österrikiska huset. Riket erhåller en sjelsständig statsförfattning, särskild förwaltning och nationeI 111—2 3 — FM. mös ff Ciuflfarnds tå fritt