Article Image
fonventions stadganden på intet sätt skola innehälla något till prejudice för wilkoren för den slutliga freden, till hwars uppnående underhandlingar ofördröjligen skola öppnas, och att hwarken Danmark eller Förbundet uppgifwer de pretens sioner eller kraf, som de ömsesidigt hafwa gjort gållande. Art. 12. Närwarande konvention skall ratificeras och ratifikationerne utwexlas i Yäbed inom loppet af 8 dagar frän underskriftens datum. Närwarande konvention, som utfärdas in duplo, är affattad på franska, danska och tyska spräken. Det är beslutat, att twifwel, som kunna uppstå med afseende på konvemionens tolkning, skola afgöras efter franska terten. — Till stadfästande bäraf bafwa undertednar de befullmäktigade underskrifwit närwarande fonvention och påtryckt densamma sina wapensigill. Gifwet i Malmö d. 26 Aug. 1848. (L. S.) Bille. G. Below. (L. S. Necdtz. (L. 6.) Ratifikationerne af ofwanstående konvention äro i Lär bed utwerlade d. 1 Scpt. af de ömsesidigt befullmäktigade. Hertigdömena. (Ur Tyska Tidningar.) Sundewed d. 25 Aug. J går bade wi tillfälle att skäda befälbafwaren öfwer tyska förbundstrupparne wid wår ra förposter. Den af nassauska, weimarska och frankfurtska fontingenten bildade Ahlfeldtska brigaden är sammanslagen med so armeekorpsen under gen. Halkett, och utgöra förpos sterna wid Alnocr, Grawenstein och Azböll. På en herligt belägen plats wid Rinkeniss, hwarifrån man med en blick öfwerskådar Sundewed, flensburgerwiken oc) danska blofadskeppen wid Holnis, war uppställd en nassausk oc) en frank: furtst bataljon i parad, då gen, Wrangel fom ridande, ätföljd af den i bang högawarter anställde prinsen Fredrik af Baden, general Halkett och en stor swit. Efter mönstringen och defileringen uttalade general Wrangel sin tillfredsställelse med trupparnes utseende, tog i ögonsigte wapen, amunition och lifsmedel samt lät för sig presentera officerarne. Han böjde fig i sadeln och talade lifligt och tydligt till de fame fade trupparne. Talet fan ide i fin helhet reproduceras, men innebållet war: Det gläder mig att bälfa eder wäl fomna till krigsskädeplatsen i förening med de andra tyffa förbundstrupparne. Waren tappre och lydige som de! Under den generals order jag ställt eder är det lätt. J kommen från Nanssau och från Frankfurt, mig har konungen af yrcussen hitsändt. Tyskar äro wi likwäl alla. Tyskland manar oss till striden. Lefwe wärt stora Tyskland! lefwe rifsföreständaren! burra! En af de nyss anlände befälbaf: warne wille nu med fina truppar uppgifwa ett burra för gen. Wrangel, men denne tillät det ide: båll, häll! ropade ban, änn ide mina berrar! wi mäste först nogare lära fänna bwarandra! OÖå j efter första segerrika drabbning under mitt befäl stått för fulor och krut, på en annan krigsskädeplats; (ty bär är det försent) då funnen j uppstämma ett hurra för mig; då Mall jag emottaga det med tad: samhet. — Förstän j mig? — ZClesmwig-bolstenska upprorsregeringen bar afsåndt ads vokat Samver till London för att biträda Bansen med att skrifwa sopbistiska noter. Tyskland. Berlin d. 27 Aug. Berliner Nachrichten uppgifwer att centralmakten anmodat Preussen att till def disposition fälla 7 bela armeekorpser af tillsamman 310,000 man. Der: — Wid tyska nationalförsamlingens sammanträde tSrank: furt d. 28 Aug. sanktionerades grundlagarnes 3:dje artikel få lydande: 11. Hwarje tysk eger fullkomlig trog: oc samwets-frihet. Jngen är skyldig aft uppgifwa fin religid: fa öfwertygelse eller sluta fig till ett religiöst samfund. 8 12. Jngen tysk må hindras i gemensam buslig och offentlig res ligions-öfning. Förbrytelser och förseelser, fom begäs ur der utöfningen af denna frihet straffas enligt lagen. 8 13. Åtnjutandet af. borgerliga oc) statsborgerliga rättigheter be ror ide af trosbekännelsen och inskränkas icke Heller af den: samma; denna fan ide i någon mohn inskränka de fratsborgerliga pligterna. . Frankrike. , Paris d. 28 Aug. Om tisdag skall Marrast förelåg: ga nationalförsamlingen det nya fonstitutionsförslaget. Sta: dens belägringåtiflftänd skall upphäfwas under den tid De: batten öfver nämnde förslag föregår. Konstitutionen lofwar i republikens namn en rättwisare fördelning af skattebördor samt fris och rättigheter medborgare emellan, skyds till per: fon, familj, religion, egendom och arbete. Den lofwar äfs wen alla erforderlig underwisning och nödigt arbete, få widt det för staten är möjligt. Slutligen förklaras i t fonftitutionen, att republiken skall bära aktning för alla främmande nationaliteter, aldrig föra krig af eröfringslystnad, och al: drig fämpa emot något folks frihet. — Cavaignacs organ Spectateur republicain befwä rar sig öfwer att Österrike icke antagit franskengelska meds lingen i Jtalien, och tillkännagifwer på ett ide tvetydigt sätt att denna wägran kunde gifva anledning till en krigsförklaring. — Ån deputation af journalister bar hos Cavaignac an: fört beswär öfwer tidningsindragningarne. Deputationen skall bafwa blifwit emottagen med hans wanliga otwungna och förekommande artighet, men erhällit till. swar: att då han indrog journaler, hwilka riftade fina angrepp emot res publifen, trodde ban fig hafwa uppfyllt fin pligt. Journas listerne wisa genom fin protest, att de ifra mot detta ingrepp i pressfriheten och skriftställares rättigheter. Denna protest är derföre en handling fom bedrar dem, och det skulle gifwit honom en ofördelaktig tanke om deras partis heder, om dens na åtgärd uteblifwit. Han fade fig hafwa wåntat den. — Caussidiere skall hafwa beredt fig tillfälle att undkomma. Gazette des Tribuneaux berättar att en polisfommid: sarie infunnit fig i Louis Blancs och Causfidieres bostad samt förseglat deras papper. — J Paris äro försöf anställde med rörliga barrikader, säsom skyddsmedel för armcen och nationalgardet. Dessa frigsmaschiner äro sammansatte ar starka efkeplankor af 23 tums tjocklek, beslagne med jernbleck. Uti ekeplankorne äro anbragte skottgluggar, få att en bakom detta bröstwärn Upp ställd trupp fan underhålla en oafdruten eld, utan att sjelf wara mycket blotiställd. Hela ställningen bwilar på 2 hjul, och är i följd deraf lätt transportabel. Försök äro äfwen gjorde med flyttbara blockhus, åswenledes försedde med ffortgluggar, samt få inrättade, att de af 12 man kunna med lätthet transporteras. Belgien. Brisjel d. 28 Aug. Louis Blanc anlände i går på jernwägen sill Gent, hwarest han blef fastbållen af det skäl, att ban i brådskan af rymningen glömt fina dokumenter od säledes ide kunde legitimera fin, men på regeringens föran

5 september 1848, sida 3

Thumbnail