sloner eller kraf, som de omsesidigt hafwa gjort gallande. Art. 12. Närwarande konvention skall ratificeras och ratififationerne utwexlas i Liäbded inom loppet af 8 dagar från underskriftens datum. Närwarande konvention, fom utfärdas in duplo, är affattad på franska, danska och tyska språken. Det är beflutat, att twifwel, fom funna uppstå med afseende Hå konventionens tolkning, skola afgöras efter franska texten. — Till stadfästande häraf hafwa undertednar de befullmäktigade underskrifwit närwarande konwention och pätryckt densamma sina wapensigill. Gifwet i Malmö d. 26 Aug. 1848. (L. S.) Bille. G. Below. (L. S.) Reedtz. (L. S.) Ratifikationerne af ofwanstäcnde fonvention äro i Lär bed utwexlade d. I Sept. af de ömsesidigt befullmäktigade. Hertigdömena. (Ur Tyska Tidn ingac.) Sundewed d. 25 Aug. J går hade wi tillfälle att skäda befälhafwaren öfwer tyska förbundstrupparne wid wår ra förposter. Den af nassauska, weimarska och frankfurtska kontingenten bildade Ahlseldtska brigaden är sammanslagen med 10 armeekorpsen under gen. Halkett, och utgöra förpor sterna wid Alnocr, Grawenstein och Azböll. På en berligt belägen plats wid Rinkeniss, hwarifrän man med en blick öfwerskädar Sundewed, flensburgerwiken och danska blofadskepren wid Holnis, war upvställd en nassausk oc en frank: furist bataljon i parad, då gen. Wrangel fom ridande, åt följd af den i bang högqwarter anställde prinsen Fredrik af Baden, general Halkett och en stor swit. Efter mönstringen och defileringen uttalade general Wrangel sin tillfredsställelse med trupparnes utseende, tog i ögonsigte wapen, amunition och lifsmedel samt lät för sig presentera officerarne. Han böjde fig i sadeln och talade lifligt och tydligt till de famr lade trupparne. Talet fan ide i fin helhet reproduceras, men innebället war: Det gläder mig att hälsa eder wäl komna till krigsskädeplatsen i förening med de andra tyffa förbundstrupparne. Waren tappre och lydige fom de! Under den generals order jag ställt eder är det lätt. J kommen från Nanssau och från Frankfurt, mig har konungen af preussen hitsändt. Tyskar äro wi likwäl alla. Tyskland manar oss till striden. Lefwe wärt stora Tyskland! lefwe riksföreståndaren! burra! En af de nyf anlände defälbafwarne wille nu med fina truppar uppgifwa ett burra för gen. Wrangel, men denne tillät der ide: Häll, håll! ropade ban, ännu icke mina berrar! wi mäste först nogare lära känna hwarandra! OÖä j efter första segerrika drabbning under mitt befäl stått för fulor och krut, vå en annan frigsskädeplats; (tv bär är det försent) då funnen j uppstämma ett burra för mig; då skall jag emottaga det med tadsambet. — Förstän j mig? — Sleswig-Holstenska upprorsregeringen bar afsändt ad. vokat Samver till London för att biträda Bunsen med att skrifwa sopbistiska noter. Tyskland. Berlin d. 27 Aug. Berliner Nachrichten uppgifwer att cemralsmaften anmodat Preussen att till def disposition ställa 7 hela armeekorpser af tillsamman 310,000 man. Der: rå skall bafwa erbållits till swar, att Preussen, som kan utrusta ide endast 310,000, utan till oc med 500,000 man, finner fig ide wid att få obetingadt ställa dem till central: maktens disposition. — Hamburgska ministerresidenten i Berlin herr Carl Gor deffrod afled d. 27 Aug., efter en längwarig sjukdom. Stettin d. 28 Aug. Nawigations-direktorium i Dans zia bar utfärdat en uppmanina till sjömän. fom äro utan 14 ofwertogelse elter sluta siq tiu ett TElAtolt jamfund. I 16, Jngen tysk må hindras i gemensam buslig och offentlig res ligiong-öfning. Förbrytelser od) förseelser, fom begås uns der utöfningen af denna frihet straffas enligt lagen. 5 13. Atjutandet af borgerliga och statsborgerliga rättigheter bes ror ide af trosbekännelsen och inskränkas ide beller af den: samma; denna fan ide i någon mon inffränfa de fratsborgerliga pligterna. Frankrike. Paris d. 28 Aug. Om tisdag skall Marrast förelåg: ga nationalförsamlingen det npa konstitutionsförslaget. Sta: dens belägringstillstånd skall upphäfwas under den tid des batten öfwer nämnde förslag föregär. Konstitutionen lofwar i republikens namn en rättwisare fördelning af skattebördor samt fris oc) rättigheter medborgare emellan, skydd till per: son, familj, religion, egendom och arbete. Den lofwar äf: wen alla erforderlig underwisning och nödigt arbete, så widt det för staten är möjligt. Slutligen förklaras i fonftitutionen, att repudliken skall bära aktning för alla främmande nationaliteter, aldrig föra krig af eröfringslystnad, och al: drig kämpa emot något folks frihet. — Cavaignacs organ Spectateur republicain beswärar fig öfwer att Osterrike icke antagit franff-engelffa medlingen i Jtalien, och tillkännagifwer på ett ide tvetydigt fätt na denna wägran kunde gifwa anledning till en frigsföraring. — En deputation af journalister har hos Cavaignac an: fört beswär öfwer tidningsindragningarne. Deputationen skall bafwa blifwit emottagen med hans wanliga otwungna och förekommande artighet, men erhållit till swar: att då ban indrog journaler, hwilka riftade fina angrepp emot res publiken, trodde ban fig hafwa uppfyllt fin pligt. IJournas listerne wisa genom sin protest, att de ifra mot detta ingrepp i pressfriheten och skriftställares rättigheter. Denna protest är derföre en handling fom bedrar dem, och det skulle gifwit honom en ofördelaktig tanke om deras partis heder, om dens na ätgärd uteblifwit. Han sade sig hafwa wäntat den. — Caussidiere skall hafwa beredt fig tillfälle att undkomma. Gazette des Tribuneaux berättar att en polisfommis: sarie infunnit fig i Lonis Blancs och Causfidieres bostad samt förseglat deras papper. — J Paris åro försök anställde med rörliga barrikader, säsom skyddsmedel för armeen och nationalgardet. Dessa krigsmaschiner äro sammansatte af starka ekeplankor af 23 tums tjocklek, beslagne med jernbleck. Uti ekeplankorne äro anbragte skottgluggar, få att en bakom detta bröstwärn UPP ställd trupp fan underhålla en oafbruten eld, utan att fjelf wara mycket blottställd. Hela ställningen hwilar vå 2hjul, och är i följd deraf lätt transportabel. Försök äro äfwen gjorde med flyttbara blockhus, äkwenledes försedde med skottgluggar, samt så inrättade, att de af 12 man kunna med lätthet transporteras. Belgien. Brössel d. 28 Ang. Louis Blanc anlände i går vå jernwägen till Gent, hwarest ban blef fasthållen af det skäl, att ban i brådskan af rymningen glömt sina dokumenter och säledes ide kunde legitimera fia, men på regeringens föranstaltande försattes han genast i fribet. J dog bar han be: gifwit fig till Oftende, för att segla öfwer till England, der alla skeppsbrutne politici finna en säker hamn. Jtalien. Carl Albert skall uti egenhändig skrifwelse till amiral Albini, bafwa ålagt honom att uppbäfwa blokaden af Be: nedig, och aenast afsända de i Venedia befintliga Hiemons