danska Sändebudet i Paris läter asskrifter deraf cirkulera. Noten förklarar i energiska ordalag, att kriget mot Dans marf måste slutas, att de mellankommande makterne ide wilja åtffilja Holsten från Tyskland, men att Tyskland ocfå måfte erkänna Danmarks rätt till Sleswig. Slutligen för: flaras, att nya truppsändningar eller påbörjan af fiendtligs beter från Tysklands sida skall anses fom en frigsförklaring mot England och Frankrike. Ryssland talar på samma sätt i en särskild not. Uti rifsdagsförsamlingen i Wien förklarade frigsmini stern d. 17 d:s på en till honom ställd fråga, att man wäl bade föreslaget öster:ifiska kontingentens afgäng till Slesmigr Holsten, men att det Hittills wisat fig ändamälslöst. J Berlin bafwa i måndags förefallit tämligen allwars samma stridigbeter emellan det demokratiska och preussiska partiet. Ministern Auerswalds fönster blejwo inslagne; flera barricrer nedrefwos och barrikader uppkastades, men ger nom borgarmilisens mellankomst blef lugnet lutligen återställt. — Antalet afi cholera insjuknade d. 21 d:s utgjorde 80, deraf 59 döde, 7 tillfrisknade och 14 under läkarewärd. Från Paris berättas d. 20 d:s, att regeringens mid tagne försigtigbetsmått antyda frultan för ett nytt upplopp. Marien har låtit utdela skarpa patroner till nationalgardet, hywars bela stab är upplöst. General Chargarnier bar tills kännagifwet att ban sjelf will wälja fin general-stab, att denne ide skall mottaga order af nationalförsamlingen, att den skall hålla fig 150 steg från folkhoparne o. s. w. Man förmodar att anledningen skall wara de tryckte akterna rör rande undersökningen af Juni.upproret. Antalet af bröds lösa arbetare är i starkt tilltagande, man uppskattar det till 50,000. Engelska ministern Normanby bar aflemnat fitt creditiw, enligt bwilfet engelska regeringen officielt erfänr ner franska republiken. Marrast är med stor pluralitet äter wald till nationalförsamlingens president; Lamartine hade förklarat sig icke kunna emottaga walet. Från Jtalien berättas att Brescia och Bergamo äro i Öftervifarnes bänder. Fästningen Pizzigbetone är af pie montesiska kommendanten sprängd i luften, hwarwid 400 menniskor omkommo. Bombardementet af Bologna sones ide befräfta fia. General Velden skall hafwa dragit fig tillbaka och befinner fig wid Wenedig, hwarest prowisoriska regeringen är upplöst och republiken proklamerad. Breslauer Zeit. mill meta att uprror i Petersburg och Moscan samtidigt utbrustit, att Kejsaren flytt till Eronstadt, en provisorisk regering bildad och strid emellan denna och folket uppkommit om storfursten Alexander eller hans broder Constantin skulle wäljas till regent. Bref direkte till Hamburg nämna emedlertid ingenting bärom. Choleran i Petersburg bar aftagit, så att endast omkring 15 fjufdomös: fall om dagen inträffa. Frän Ostindien erfar man att Baly alldeles misslyckats. På Cuba hafwa oroligbeter utbrustit. westindiska besittningar fortfara oroligbeterna. J Catalonien bar upplopp egt rum. Ryaste underrättelser frän St. Croix förmäla attunps rotet derstädes är alldeles undertryckt, och negrerna hafwa återwändt till sitt arbete. Stettin d 17 Mua. Antalet af i cholera insjuknade hollåndarnes angrepp vå På frankrifes är den särdeles wälkommen, oc) det Heter HU DID ik ! Htfeblätter från Berlin, att hotelsen är alldeles öfmwets flödig, då alla önska fred. — Från Hertigdömena berättas, att Olshausen afträdt frän provisoriska regeringen och att denna troligen kommer att upplösas i nästa månad. Hwarjehanda. Tändnålsgewär. Sedan den länge omtalade bhemligheten — de preussiska träsdnäålsgemären — ide längre läs rer funna anses för någon hemlighet, hafwa de redan. färs diga gewär af denna konstruktion blifwit utdelade på armen. De i Stettin garnisonerande twå Fusilier-bataljoner bade i början af Juli erhållit dylika gewär. Uti en artikel i Schles. Zeitung bestrifwas gewären såsom warande en dittills obekant fort fammarladdningg-gewär, med få beqwäm inrättning för laddning, att soldaten utan swårighet skall funna skjuta sju stott i minuten och ett fortsatt lika hastigt skjutande ide mör ter någon annan olägenhet, än fvårigbet att få gewärspis pan nog hastigt afkyld. Gewären uppgifwas skjuta säkrare än de gamla räffel-studsarne, få att void anställde yrofffjuts ningar, tid och med endast medelmåttiga skyttar högst fäls lan skiuta bom 600 steg och på en målskifwa om en mans bredd. Wid försök på 1000 steg, mot sFolonn-skifwan, träffades målet af 35 skott på hundrade (35 proc.). Om dessa uppgifter äro fullt tillförlikliga, säs om tidningen påstär tyces det fom skulle dessa gewär böra framtvinga en betyds lig förändring i krigskonsten, och fält-artilleriet blifwa af jemförelsewis mindre wigt än nu: ty säkra skyttar, bemwäpe nade med dylika gewär, skulle ju kunna nedskjuta fanonies nerna redan innan de hunnit brösta af. — En erkebiskop, hwars gods hade lidit mycket af leve: ranser till:armeen under sista tyska kriget, frågade en gång en preussisk officer: bwem fom egentligen ombesörjde reqwvwis sitionerne wid armeen? — Generallefwerantören, swarade officern. — Generallefwerantören, anmärkte erkebiskopen, en komik titel! Det finnes iu oci generalbedragare? — Ja berr erkebiskop, fwarade officeren, liksä wäl som det finnes erkespitsbofwar. — Hä för 900 år sedan anrättning af blodkorf först kom i bruf utfärdade Kejsare Leo ett förbud få lydande: Det bar kommit till wär kunskap, att man skall inpacka blod i tarmar, alldeles som om det wore säckar och förtära detta alldeles fom en wanlig rätt. Wårt Kejserliga Maj:t fan ide fördraga att wär stats ära skändas längre af ett så fräckt påfund utaf glupska menniskors elakhet. Den fom bes trädes med att hafwa anwändt blod till mat, skall hudflängas, häret afrakas och landsförwisas för lifstiden. —— — i . Spektakel. Sböndagen d. 27 Nug. uppföres, med biträde af Kongl. Skänska Hufar-Reg:s Mufifeforps, för förfta gången: Half Million, Lustspel i 3 after med fång of M. Cramer, författare till Brotislingarne, Femhundra Riksdaler Banfo m. fl. Derefter gifwes, för första gången: Rika Morbror, Lustspel i 2 after med sång af Aug. Blanche. Obs. Onsdagen d. 30 Aug. gifwes fista Meprefenta: . MHFoiäiounr. M. L Gille.