71wturvten JYLVUHVYLLPVP SIE JIE DPA y ee tigdömena, nu åtminstone 4000 man skulle komma att qwvar: stadna der, hwaremot danskarne med 3000 man skulle besätta Als. Deremot skall det willkor, som har wäckt så mycken anstötligbet, nemligen att provisoriska regeringen afträder 14 dagar efter wapenstillestäåndets afslutande, qwarstå. Frän Berlin upprepas underrättelsen att Ryssland, uti en till Frankfurt nyligen afsänd not, widvåller sitt päftående att Tyskland, wid fin position mot Danmark, noga mäste ställa fig till efterrättelse de förut föreskrifne gränsor, oc) att Rybr land endast vå detta willkor fortfar uti fin fredliga politik. Herr v. Below bar wäl från Frankfurt medfört rifsföreftåndarens samtycke för Preusfen att sjelfständigt, under de i Frankfurt uppgjorde willfor, underhandla om och afsluta mwapen: stilleständet; emedlertid är denna inwecklade fråga härmed ingalunda löst; ty från Ryssland kommer ingen note, hwari ide antydes att fredens bibebällande med Tyskland endast fan påräknas, få länge fom monarfifta styrelseprincipen (i Sleswig-Hollften 2) upprätthälles. Slutligen anföres äfwen att Times uti en artikel af d. I d:s temmeligen onvety digt hotar med en wäpnad intervention af England, i föres ning med Ryssland och Frankrike, för att twinga Tyskland till fred med Danmark. Det tillägges dock att man hyser hopp om en öfwerensfommelse i godo, och detta hopp ftös der man på den nya premier miniftern Furst v. Leiningens chalfbror till drottning Victoria) karakter. Trots dessa fredliga underrättelser äro en del af förstärkningstrupparne anlände till Altona och inqwarterade derstädes. — Från ber tigdömena afböres för öfrigt intet nytt; trupparne marschera fram och åter. Man synes icke beläten med walet af Kiel till den olagliga ständerförsamlingens famlingsort. — Försäljningen af 4 prisdömde skepp är utsatt till d. 28 dennes. — 250 man af besättningarne på de uppbringade preuds fiffa skeppen äro på det tagna barkskeppet Hirom, bogseradt af ångfartyget Waldemar, öfwerförde till preussisk hamn. D. 16 Aug. H. M. Konungen ämnar begifwa sig till Jutland, för att besöka armeen oc) få wäl i hböggwar: teret, fom katoneringsqwarteren med egen hand utdera de bederstecken till officerare och soldater, fom för wisad taps perhet och wälförhällande äro dem tillerfände. Underrättelser från S:t Croix af den 12 Juli innehålla en skildring af slafupproret i danmarks weftindiska kolonier. af 5 å 6000, sedan åtskilliga rörelser, natten emellan d. 2 och 3 Juli förebådade det frigiffa uppträdet, uti det dittills få fredliga landet. En mängd förråder, tillhörige plantager egare plundrades; hwad fom ide kunde medtagas af socker, mjöl, sill och andra waror utströddes på marken; de fleste plantage-egarne begåfwo fig till staden. Negrerne intägade derstädes nästan utan motständ; polismästaren och polisadjus tanten blefwo misshandlade, deras hus nedrifne. archiwer, protokoller och andra dokumenter förstörde; 2:ne förmansdbodar plundrades. De af stadens innewånare, som kunde undkomma, begåfwo fig ombord på skeppen i hamnen. Ges neralguvernören, dertill uppmanad af de upproriska, hwilka förelagt honom en bestämd tid, inom hwilkens förlopp de i widrigt fall hotade sätta eld på staden, begaf sig till Fred riksstad inom föreskrifwen tid och proklamerade negrernas frihet. Man påstär att, om han genast widtagit ändamäålsd: enliga åtgärder, hade det warit möjligt att förekomma mwålds sambeterne i staden; han beskyldes för obeslutsamhet och will rädighet. Slutligen gick missnöjet få långt att både stadens garnison och öfrige innewånare ropade öfwerljudt på gator —as —g—k 3 20 MES 4 Negrerna hade samlat sig till ett antal återställdes lugnet. Dagen derpå anlände med ett engelskt ångfartyg 600 spaniorer och 2 kanoner frän Portorico, till ordningens återställande. — H. Er. general-guvernören v. Scholten, fom afrest från Westindien och till gen. F. v. Oxholm, d. I Juli, öfs werlemnat general-guvernörsembetet öfwer danmarks mweftins diska besittningar, skall med ängfartyget Dee anländt till London, och inträffade i Köpenhamn d. 13 dennes. Den förutnämnde af br v. Scholten bewiljade neger-emanctipatios nen af d. 3 Juli innchåller följande 4 punkter: 1:mo Alla slafwar på danmarks westindiska öar äro frigifne. 2:do Negrerne på plantagerne ätnjuta fortfarande under 3:ne månader enahanda kost och logi fom hittills. 3:tio Frame I deles betales arbete efter öfwerenskommelse, bwaremot all lifstidsackord upphör. 4:o Underhållet af sjuke och till arbete oförmögna, bestrides tillswidare af deras förra egare. Några af de tillfångatagne upproriska äro förde ombord på danska briggen Ornen, för att ställas inför krigsrätt. — Med anledning af upprorstillståndet bar aeneral-gus vernörsembetet öfwer Danmarks westindiska besittningar upps dragit wederbörande milttär-djefer att öfwerallt å plantager ne anställa undersökning efter wapen, och der de finnas bort: taga dem; den fom sätter fig emot den bewäpnade styrkan skjutes genast. Alla fredliga medborgare uppmanas att unds wika de upproriska, för att undgå att dela deras öde. — D. 17 Aug. Uti hertigdömena skola nya olagliga skatter wara utskrifna. Daktadt provisoriska regeringen ge nom plundring af de kongl. kassorne satt sig i besittning af 25 million R:bd. i reda penningar od) dessutom uppburit de löpande kronoskatterne, befinner den fig redan i pennings förlägenhet och af det bedårade folket begär nya tryckande skatter, utan afseende på de tunga börder folket redan bar att bära, genom den manstarka inqwarteringen, transvorter od) lefweranser af åtskilliga effecter, till både sleswigholstenska och främmande truppar. Hitintills har regeringen Rendå: borg endast baft 5 till 7000 man under wapen; buru ffall då finansernas tillstånd blifwa, dä trupparnes antal fördubblag, isynnerhet om kriget kommer att draga ut på tiden? Danmark har fört flere krig för att förswara bertigdömena; det har utrustat flottor och hället armeer på gränsorna, för att upprätthälla neutraliteten och skydda hertigdömenas äfer: bruk, handel och skeppsfart; men likwäl bar alldrig någon fonung af Danmark pålagt folket i dessa hertigdömen så tunga bördor, fom dessa sjelfrådiga upvrorsmakare nu wår ga göra, och detta ide för att upprätta åferbrufet, bandeln, industrien och skeppsfarten och således utwidga folkets wäl ständ samt trygga det sjelfständighet, utan blott för att fun: na föra detta krig, fom säkrast leder till utrotande af alla de förmåner och det stora wälständ, fom folket uppnått une der de danska konungarnes styrelse, hwilka sjelfwe wid till fällen af fär förlägenhet alltid få mycket fom möjligt undwifit att betunga hertigdömeva; ja, till och med 1803 till 1807, då trupparne kamperade i bertigdömena och finanfernas behof war stort och konjunkturerna särdeles ogynnande för hertigdömena och landtskatten efter band mäste ökas, ftedde detta likwäl ide till den grad, som man nu wägar det, för att framhärda uti fina förbrytelser. Tunga äro alltid frigets bördor, till och med då nödwändigheten kräfwer att gripa till wapen för att förswara hus och hem mot ut ländskt öfwerwåld; men detta är åtminstone icke nu förs hållandet. Midt under den djupafte fred, då folket i rikt mått njöt fredens wälsignelser, wälständ och lyda, och frie från fvåra bördor under en mild regering och lagens (