ratraot arttte, CIULVIEL VISS v 5000 PUR 0. 0 ONT 1 Österrikes sida äro andra willkor föreslagne, och ämnar fort: sätta friget, om dessa ide amagas. (Af ofwanstående will det synas som wore österrikiska segerrapporten icke en ren lögn.) ! Wien d. 30 Juli. Ett riksdagsbeslut bar blifwit fats tadt att afsånda en devutation till Jnnsbruck, med en adress till Kejsaren, hwilken är affattad i de mest bewekande ordas lag, för att förmå bögst densamme att äterwända till sin trogna hufwudstad. Adressen slutar med följande strof: IV anropa eders majestät, lyssna ide till falska rädgifwares föreställningar, utan bör edert trogna folks bön och fordran! Berlin d. 31 Juli. Det berättas att rifefriggminir gern von Peucker uti ett priwat bref yttrat, att han icke kunde begripa buru reussen ett ögonblick kunde tweka att fåta fina truppar hyila riksföreståndaren; det more wäl det minsta man af Preussen kunde pretendera såsom garanti för Tyska saken. Man hade först baft för afsigt att affordra eden, men nu åtnöjer man fig med hurrarop af trupparne säsom byllningsgärd. Om denna pretention ej uppfolles, är ministern sinnad taga assked. uppmärksamheten är starkt spänd vå resultatet af den anbesallda byllningen. Mycken rörelse räder öfwerallt i Tyskland, och ryktena korsa bwarandra till den grad, att man ide fan förutse, hwad slutet fall blifwa. — J Preussen bafwa trupparne åter anlagt preussiska fokarden om utanför kafernen wajar preussista fanan. J anseende till de obeftäm: da uttrycken i konungens armeebefallning, wet man Ännu ingenting afgjörande om preussens bestämmelse. Man wäns tar en förklaring bäröfwer af ministern i en af nationalförsamlingens första sessioner. Det ultra republikanska partiet gör demonstrationer och förklarar sig för den oinskränkta tyska enbeten. I Hannower är man ide heller nöjd med fafer: nas fällning och från regeringens sida wäntas motständ i föreningen med Braunschweig. —J Österrike fer det brokigt ut, och partierna strida med bäftighet emot hwarandra. Den ungerska frågan inwecklar sakerna ännu mer. Frankfurt d. 31 Juli. Riksministern v. Schmerling äfwen som rikskrigsministern v. Peucker hafwa yttrat sig i dansk-tyska frågan uti en mycket fiendtlig anda. J berr v. Scmerlings föredrag beter det: Tyffltand har giort det yttersta för att tillwägabringa ett wapenstill eständ. Dan: mark bar helt simpelt wägrat med tyska centralmakten; general Wrangel bar i denna frå: ga uttryckt fig ganska energiskt. 2224 411 Det är en betänklig sak att börja kriget på nytt; men walet äterstår emellan ett nesligt wapenstillestäånd och krig. Danmark skall erfara att Tyskland icke tänker estergifwa det ringaste af sina rättigheter, och wi skola icke glömma att det war prenssarne fom wid förs sta uppfordran skyndade till striden och gjorde det möjligt för de öfrige rikstrupparne att äfwen deruti deltaga; lätom oss ide heller glömma bwad preussen har lidit. Kriget är emot Tyskland, följaktligen ett tystt krig, uppoffringarne skola derföre icke göras af en enskildt stat, utan af hela rifet. Slutligen beder ban församlingen upplysa hela tyska folket om nödwändigbeten att handla i denna anda. Krigsmintr lern anmärfte derefter, att ministsåren bade tvenne omftånr digbeter att taga i betraktande, först att man mäste iftåndsättas att på ett för Tyskland wärdigt fätt fluta kriget, och sedan att hela Tyffland mäste deltaga uti detsamma. Ehuru ide ritsföresländaren är för tillfället närwarande bar mini: steren lifwäl funnit nöpiat draga försorg om afsändande af nödiga stridskrafter till krigstheatern; i följd häraf skulle att afsluta wvavenfrilleftåndet nalzeitung 4 cholera sjukdomsfall yppats i Berlin. Ryssland. Ryska statsministern Nesselrode har affärdat en note till samtliga ryska sändebuden wid de tyska hofwen, hwaruti han bland annat yttrar, att tyffa pressen, hwars hot met Ryssland tycktes hwila en tid, nu åter waknat, för att mig: tyda och kommentera de försigtigbetsmätt wi fett oss nödfafade att widtaga till wåra gränsors skodd. Kejsaren bade beftämdt för affigt att ide öfwergifwa den politik ban nu i 4 månader följt, d. w. s. att på intet sätt inblanda fig i de länders inre angelägenbeter, hwilka wilja tillwägabringa rer former, utan lemna folfen fullkomlig frihet till. anställande af politiska och sociala experimenter. Men då H. M. in: skränker fig till detta passiva system, fan han lika litet till: sluta ögonen för wanskligbeten af de många och hastiga om: störtningarna, som den, liktidigt med resormfebern, yttrade fiendtliga sinnesstämning emot Ryssland. J klubbar och tidningar fer man krig med Ryssland framstållas säsom nöd wändigt. För att börja ett sådant ifrägasättes offentligt ex allians mellan Tyskland och Frankrike; ja, det bar gått få långt att man försökt twinga östersjöprowinserna att inför: lifwa sig med den stora tyska nationen. Det fordna Polen skulle återupprättas med samma gränsor som 1772, för att tjena Europa till förmur emot dess fäfallade dödsfiende. Då härtill kommer många andra omständigheter, hwaribland polska flyftingars resor på tyska regeringars bekosinad, fom mande fran Frankrife, iden öppet tillkännagifna afsigt att vå wårt territorium sprida uppror och förödelse, bade wi ide fafnat antedning till fredsbrott. — Ett beklaganswårdt krig emot en nordisk monarki, bwars integritet wi garanterat och hwars upprätthållande är ett willkor för curopeiska jemwin: ten, bar utbrutit af maritim ärelystnad, byllad af allmänna tänfefättet och botar att störa europeiska freden, tamt tillintetgöra östersjöstaternas handel. Äfwen skulle insurrektionen i siorbertigdömet Posen och tillständet i Galizien på kännbart sätt komprometterat wåra prowinsers inre lugn. Under dy lita omständigbeter war det nödwåndigt att gå tillwäga med största försigtighet; wi hafwa derföre lätit wår armee når ma fig wåra gränsor, för att genast wara färdig att möta de faror fom utifrån kunde bota, och fom Europas änna fortfarande ofäfra tillftånd kunde bereda of. Det system wi hyllat är säledes endast ett af försigtigbeten päkalladt för fwarssystem. Mer än en gång bar man i de offentliga bladen låtit wära truppar öfwerskrida wåra gränsor, ehuru de förblifwit stationerade i kantoncringsqwarteren. Det finnes icke nägon emeut, icke ett upplopp i tyska efter slawiska lande: ändar, som wi icke få skulden för att hafwa tillställt genom wåra agenter eller wärt guld. Den fiendtliga stämning, fom wi föregifwas bysa emot Tyskland uppgår icke emot den som Tyskland werkligen byser emot oss, eller bemödar sig om att inplanta. Om man i stället för att tillägga oss ett på lösa gissningar grundadt bat emot Tyskland, med owäld råvfrå: gade sednast förflutna tid, funde man bilda sig ett riktigarc begrepp om den närwarande; man skulle då inse att den fir: ende, ywilken man utpekar fom en fantom och emot hwilken ett nationelt frig föregifwes fom en nödwändigbet, alltid bar hyst och ännu lifwas af lika mycken wälwilja som oegenytta mot Tyskland. När har detta Tystland werkligen baft orsak att beklaga fig öfwer oss? När bafwa wi uppgjort planer emot def oafhängighet? När hafwa wi ens hotat det mer invasion? Hwilken del af dess omräde hafwa wi bemågngat oss eller gjort anspräk på? — J den tid då en eröf: rares förtryckande herrawälde hwilade tungt på kontinenten utgjöt Rossland sit blod för att understödja Tyskland i upp: mn tanter Ah fn afhänaiahe RMase